Lantbrukets Affärstidning firar 125årsjubileum. Förmodligen är det mina egna fördomar som spelar mig ett spratt men jag blir smått överraskad när jag i Mediakortet ser att deras nuvarande chefredaktör är kvinna. Helena Wennström driver en tidning med en synnerligen stabil upplaga. På de senaste 10 åren har den som mest varierat med 5 % , och de tar betalt för tidningen. 2008 kunde de redovisa en TS upplaga om 60 000 i snitt på de 94 utgåvorna. Endast 1 100 var friexemplar.
Jag får erkänna att det inte är en tidning som jag själv läser precis varje nummer av men så tillhör jag inte heller målgruppen "personer med medelstora och stora jord och skogsbruk". Min farfar som var bonde tillhörde både målgruppen och samma grupp som 71,1 % av deras läsare vilka är män. ATL fanns alltid vid hans favoritfåtölj.
Räckviddsutvecklingen från 2002 påminner starkt om en mustach i obalans med en betydligt mer utväxt vänstersida. Eller för att vara begriplig tog räckvidden ett skutt uppåt 2006 för att sjunka något sedan. RPC måttet ligger normalt kring 3.
De största annonsörerna är inga överraskningar. Nordfarm maskin och Lantmännen Maskin är de överlägset största.
ATL grundades 1884 i ett betydligt mer agrart samhälle än det vi lever i 2009 men ovanstående fakta visar att att ATL är en efterfrågad tidning även i nuet.
fredag 18 december 2009
tisdag 15 december 2009
Vadå kultur?
Det statliga stödet till kulturtidskrifter är på cirka 18 miljoner kronor och fördelas till runt 100 tidsskrifter. Att det minst sagt känns rörigt efter Lena Adelsohn Liljeroth senaste utspel om stödet till kulturtidskrifter märker man inte minst om man kollar igenom den senaste veckans pressklipp. Enligt förslaget ska tidskriftsstöd ges till ”en allmän publik med kulturdebatt i vid mening, eller huvudsakligen ge utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter”. Den stora förändringen jämfört med innan är att stöd för ekonomisk och social debatt inte längre finns med i formuleringen. Den totala summan som fördelas ska vara kvar, däremot är det alltså själva definitionen som ändras. Vad innebär då detta? Ja, meningarna tycks gå isär.
SR skriver att cirka hälften av dagens 100 tidskrifter riskerar att bli av med stödet, andra tidningar skriver att hela stödformen äventyras och samtidigt tycks Kulturrådets GD anse att den nya definitionen är fortfarande så vid, att nästan ingen av dagens tidningar kommer mista sitt stöd. Kulturrådet är den myndighet som fördelar stödet och som ska tolka formuleringarna.
Det är väl det där med definitionen kultur som spökar. Det kulturministern vill åt är att renodla tidskriftsstödet till att endast gå till tidningar som handlar om olika konstarter. Men av någon anledning vill man hålla fast vid begreppet kultur. Jag slår på wikipedia på kultur och får fram följande: ”Kultur kan definieras som alla livsmönster. Vidare också kan kultur inkludera beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur. Ganska brett med andra ord . Man kan lätt komma på tidskrifter som skulle kunna sållas in under den wikipededias definition som idag inte har statligt stöd.
Nu har Kulturminstern insett vidden av den begreppsförvirring som råder och kallade till pressträff där hon lät meddela att de tillsatt en grupp som före årsskiftet ska presentera vad man egentligen menar med litteratur- och kulturtidskrifter. Det är såklart lätt att göra sig lustig över den här begreppsförvirringen men för berörda tidskrifter är den uppkomma situationen allt annat än lustig.
SR skriver att cirka hälften av dagens 100 tidskrifter riskerar att bli av med stödet, andra tidningar skriver att hela stödformen äventyras och samtidigt tycks Kulturrådets GD anse att den nya definitionen är fortfarande så vid, att nästan ingen av dagens tidningar kommer mista sitt stöd. Kulturrådet är den myndighet som fördelar stödet och som ska tolka formuleringarna.
Det är väl det där med definitionen kultur som spökar. Det kulturministern vill åt är att renodla tidskriftsstödet till att endast gå till tidningar som handlar om olika konstarter. Men av någon anledning vill man hålla fast vid begreppet kultur. Jag slår på wikipedia på kultur och får fram följande: ”Kultur kan definieras som alla livsmönster. Vidare också kan kultur inkludera beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur. Ganska brett med andra ord . Man kan lätt komma på tidskrifter som skulle kunna sållas in under den wikipededias definition som idag inte har statligt stöd.
Nu har Kulturminstern insett vidden av den begreppsförvirring som råder och kallade till pressträff där hon lät meddela att de tillsatt en grupp som före årsskiftet ska presentera vad man egentligen menar med litteratur- och kulturtidskrifter. Det är såklart lätt att göra sig lustig över den här begreppsförvirringen men för berörda tidskrifter är den uppkomma situationen allt annat än lustig.
fredag 11 december 2009
Från köksbordet kan hela världen utforskas
Jo jag vet att det inte är något nytt men jag kan inte låta bli att fascineras av de möjligheter som nätet ger. Världen krymper verkligen. Från köksbordet kan hela världen utforskas. Ikväll ska jag åka västerut till London och satt igår kväll och planerade så smått. Min fru och jag har en deal när vi åker till London eftersom vi har olika fokus på dessa resor. Efter shopping i en affär följer ett besök på en pub osv. Nu är jag förberedd med ett gäng pubar inlagda på Londonkartan kopplat till mitt Googlekonto. Jag har till och med tittat på fasaderna på pubarna i gatuvyn på kartbilderna. Urvalet är ingen slump utan jag utgick från Timesonlines lista på de bästa pubarna i London. Förhoppningsvis kan jag lita på listan från Times och har då en fin och smaklig helg framför mig. Dessutom minutiöst förberedd tack vare de digitala möjligheterna.
tisdag 8 december 2009
Unika inte alltid unika
Marknaden har tidigare gått från att redovisa unika webbläsare per månad till per vecka. Detta på grund av att månadssiffrorna visade allt högre värden beroende på att allt fler började radera de cookies som webbplatsmätningarna grundar sig på. Det finns dock fortfarande en överskattning av antalet unika webbläsare vilket beror på att allt fler rensar cookies.
Ju längre mätperioden är desto mer överskattar man alltså antalet unika besökare. För att öka trovärdigheten i redovisningarna redovisar TS nu också unika webbläsare per dag. I England har ABC:e, TS systerorganisation som reviderar engelska sajter, sedan länge övergått till att redovisa per dag och i Norge redovisar man ett genomsnitt av unika webbläsare per dag vecka för vecka.
Det finns ett par studier som visar på hur stor problematiken med ”cookie-deletion” är. ComScores undersökning från 2007 som pekar på att man överskattar antalet unika besökare med 2,5 gånger eller 150 procent per månad (självklart lägre per vecka). ”Cookie-deletion” har sannolikt ökat sedan dess. Vi har också en studie från Nielsen för några år sedan som menade att 30 procent raderar cookies i genomsnitt. IAB har uppskattat att 12 procent raderar cookies men då var inte browsers som var inställda på ”reject cookies” medräknade, också denna undersökning gjordes för några år sedan. Märk dock att vissa kan radera sina cookies dagligen eller till och med flera gånger under samma dag. Dessa besökare kan med andra ord räknas som ett omätligt antal unika besökare under samma vecka.
Men om man nu vet ungefär hur många som rensar cookies så är det väl bara att räkna bort dess. Så enkelt ska vi dock inte ha det.
Cookie-deletion kan variera mellan olika typer av sajter. Det som kan påverka är:
- Storlek på sajt: cookie-deletion ökar exponentiellt med antalet besök
- Frekvens: hur ofta man är inne på sajten
- Målgrupp: hur teknikvänlig man är och hur viktig man tycker det är med integritet av olika anledningar.
Ju längre mätperioden är desto mer överskattar man alltså antalet unika besökare. För att öka trovärdigheten i redovisningarna redovisar TS nu också unika webbläsare per dag. I England har ABC:e, TS systerorganisation som reviderar engelska sajter, sedan länge övergått till att redovisa per dag och i Norge redovisar man ett genomsnitt av unika webbläsare per dag vecka för vecka.
Det finns ett par studier som visar på hur stor problematiken med ”cookie-deletion” är. ComScores undersökning från 2007 som pekar på att man överskattar antalet unika besökare med 2,5 gånger eller 150 procent per månad (självklart lägre per vecka). ”Cookie-deletion” har sannolikt ökat sedan dess. Vi har också en studie från Nielsen för några år sedan som menade att 30 procent raderar cookies i genomsnitt. IAB har uppskattat att 12 procent raderar cookies men då var inte browsers som var inställda på ”reject cookies” medräknade, också denna undersökning gjordes för några år sedan. Märk dock att vissa kan radera sina cookies dagligen eller till och med flera gånger under samma dag. Dessa besökare kan med andra ord räknas som ett omätligt antal unika besökare under samma vecka.
Men om man nu vet ungefär hur många som rensar cookies så är det väl bara att räkna bort dess. Så enkelt ska vi dock inte ha det.
Cookie-deletion kan variera mellan olika typer av sajter. Det som kan påverka är:
- Storlek på sajt: cookie-deletion ökar exponentiellt med antalet besök
- Frekvens: hur ofta man är inne på sajten
- Målgrupp: hur teknikvänlig man är och hur viktig man tycker det är med integritet av olika anledningar.
söndag 6 december 2009
Zlatan är som Kalixlöjrommen
Löjrom är en underbar liknelse. Visst är den en gudagåva till mänskligheten. Löjrommen från Kalix är nästan för god i sig själv för att ges en rättvisande beskrivning. Zlatan eller Ibrahimovic som han nu kallas är i sina bästa stunder som löjrom tycker Kocken Ferran Adrià på restaurangen El Bulli utanför Barcelona. Jag ser detta i DN sent en kväll när jag någon timme tidigare har suttit och nästan ojat mig över Kalixlöjrommens förträffliga egenskaper och utsökta smak. Visst håller jag med. Zlatan är nästan lika rik på mångfald som kalixlöjrommen. Salt frän och mångfacetterad är han allas våran Ibrahimovic. Min fru är inte precis sportintresserad men Zlatan vet hon verkligen vem han är. Vilket media skulle kunna svara mot denna beskrivning och vara så allmänt känt? Ja säg det? Har du/ni svaret på denna fråga så får ni gärna skicka ett mail till Magnus på TS.
fredag 4 december 2009
Funktionalitet är viktigt....
Visst är det roligt när någon skojar till det. Jag åtminstone kunde inte låta bli att ha ett stort leende på läpparma när jag tittade på The Suns drift med att allting ska vara digitalt numera.
De gör reklam för, enligt deras tycke, Storbritanniens bästa bärbara produkt sedan 40 år. Inte nog med att man lätt kan backa fram och tillbaka i innehållet, med en penna i handen kan du även lösa korsord mm i den. Imponerande 19 tums bredd erbjuds. Dessutom är tillgängligheten när du väl har fått den i handen oberoende av var du är. Inte ens när du sitter på ett tåg och det åker in i en lång tunnel försämras funktionaliteten.
Många av våra kunder kan skryta med samma funktionalitet…..
De gör reklam för, enligt deras tycke, Storbritanniens bästa bärbara produkt sedan 40 år. Inte nog med att man lätt kan backa fram och tillbaka i innehållet, med en penna i handen kan du även lösa korsord mm i den. Imponerande 19 tums bredd erbjuds. Dessutom är tillgängligheten när du väl har fått den i handen oberoende av var du är. Inte ens när du sitter på ett tåg och det åker in i en lång tunnel försämras funktionaliteten.
Många av våra kunder kan skryta med samma funktionalitet…..
onsdag 2 december 2009
Pappamelodi, VK och ridsport
När jag var pappaledig för 3 år sedan, plöjde jag en del pappalitteratur. Det mesta kändes krystat om att hitta sin papparoll. Bara ordet papparoll gör mig smått kallsvettig. Ännu värre - pappamelodi – det uttrycket tror jag att jag hittade på vårdguiden. Jag funderar än idag över om jag skulle känna igen min pappamelodi om dom spelade den på radio. Medans mammans roll är tydlig; kräv så mycket omvårdnad och uppmärksamhet som du känner att du har rätt till (av pappan) och glöm inte att det är helt okej att tycka synd om dig själv. Pappornas roll verkar vara mer praktisk. Se dig själv som en servicestation först för mamman och sedan för barnet, ta senare på dig uppgiften att vara en länk ut till verkligheten när ditt barn blir lite äldre.
Till slut fick jag låna Annika Lantz bok 9 ½ månad, äntligen en bok helt utan råd och könsstereotyper, bara en skildring hur det kan vara att få barn. Det finns inga rätt eller fel det finns bara total förvirring och kaos. Däremellan finns emellertid ljuv musik och harmoni. Vad vill jag då komma med det här inlägget. Jo könsdiskriminering sker åt båda håll har alltid gjort och kommer kanske alltid att göra. På vårdguiden, i skolan, på jobbet och i media. Förutom kanske då på VK. Fick en artikel av en kollega som handlade om att Hillevi Wahl har utsett Gunnar Falck på VK till sin idol. Detta efter att ha hört en intervju med honom av Annika Lantz.
Gunnar Falck är en av drivkrafterna på VK som har bidragit till att andelen reportage som handlar om kvinnor har ökat. Nu uppe i 48 procent av det totala nyhetsutbudet. Alla som följer TV-sporten på SVT har väl märkt att andelen kvinnor där har ökat. Till och med expertkommentatorer kan vara kvinnor numera. Att upprätta en pärm men en lista över kvinnliga experter är ett av de sätt som VK har använt sig av.
Det är egentligen rätt sorgligt när man tittar på vilka de största idrotterna i Sverige är sett till antalet utövare och vilket utrymme som fås i media. Fotboll är den största ungdomsidrotten med 173 000 (24 procent kvinnor). På tredje plats hittar man ridsport som har hela 49 000 utövare (89 procent kvinnor) (enligt statistik från RF) . Hur stor del av nyhetsrapporteringen utgör då ridsporten av, jo 1,1 procent av sportsidorna handlar om ridsport, enligt en uppsats från Göteborgs Universitet.
Många hävdrar att nyhetsvärdet måste få styra och det är helt enkelt ett större nyhetsvärde att rapportera om fotboll än om exempelvis ridsport. Vad är det då som styr nyhetsvärdet? Vi läsare eller nyhetsförmedlarna, troligtvis en kombination. För visst är det så att medier inte bara speglar världen utan faktiskt också är med och skapar den.
Till slut fick jag låna Annika Lantz bok 9 ½ månad, äntligen en bok helt utan råd och könsstereotyper, bara en skildring hur det kan vara att få barn. Det finns inga rätt eller fel det finns bara total förvirring och kaos. Däremellan finns emellertid ljuv musik och harmoni. Vad vill jag då komma med det här inlägget. Jo könsdiskriminering sker åt båda håll har alltid gjort och kommer kanske alltid att göra. På vårdguiden, i skolan, på jobbet och i media. Förutom kanske då på VK. Fick en artikel av en kollega som handlade om att Hillevi Wahl har utsett Gunnar Falck på VK till sin idol. Detta efter att ha hört en intervju med honom av Annika Lantz.
Gunnar Falck är en av drivkrafterna på VK som har bidragit till att andelen reportage som handlar om kvinnor har ökat. Nu uppe i 48 procent av det totala nyhetsutbudet. Alla som följer TV-sporten på SVT har väl märkt att andelen kvinnor där har ökat. Till och med expertkommentatorer kan vara kvinnor numera. Att upprätta en pärm men en lista över kvinnliga experter är ett av de sätt som VK har använt sig av.
Det är egentligen rätt sorgligt när man tittar på vilka de största idrotterna i Sverige är sett till antalet utövare och vilket utrymme som fås i media. Fotboll är den största ungdomsidrotten med 173 000 (24 procent kvinnor). På tredje plats hittar man ridsport som har hela 49 000 utövare (89 procent kvinnor) (enligt statistik från RF) . Hur stor del av nyhetsrapporteringen utgör då ridsporten av, jo 1,1 procent av sportsidorna handlar om ridsport, enligt en uppsats från Göteborgs Universitet.
Många hävdrar att nyhetsvärdet måste få styra och det är helt enkelt ett större nyhetsvärde att rapportera om fotboll än om exempelvis ridsport. Vad är det då som styr nyhetsvärdet? Vi läsare eller nyhetsförmedlarna, troligtvis en kombination. För visst är det så att medier inte bara speglar världen utan faktiskt också är med och skapar den.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)