Ceci n’est pas un pipe

Nej, verkligheten blir inte annorlunda bara för att man kallar en fallande upplaga för en stigande upplaga. Detta har en hel del utgivare i USA fått lära sig i efterdyningarna av publiceringen för några veckor sedan av de senaste upplagesiffrorna. Redan då tyckte vi att det närmast var en katastrofal publicering med ett tapp om drygt 10 % i snitt. I en AP artikel läser jag nu att verkligheten kan vara värre än vad den verkade vara vid en första anblick på siffrorna.

Det visar sig nu nämligen att för många tidningar beror de redovisade ökningarna endast på nya regler för hur de får räkna upplaga. I motsats till hur vi räknar upplaga här i Sverige får tidningarna i USA numera räkna in både papperstidningen och den digitala versionen av denna även om den går till samma mottagare. Sedan april har de också ändrat reglerna för vad en abonnent minst måste betala. Från att ha haft en gräns om 25 % av ordinarie pris räcker det nu med en betalning så låg som en penny.

Exempelvis kunde Las Vegas Review Journal stoltsera med en ökning om hela 6,6 %. Den redovisade upplagan var drygt 11 000 högre men lösnummerförsäljningen sjönk med 12 000 ex. Matematik i den högre skolan kan man tycka krävs för att få till en höjning totalt men inte oväntat finns svaret bland de digitala exemplaren. Med de nya reglerna kan de räkna in 23 000 digitala tidningar vilka de inte fick räkna med tidigare. Därmed en ökning vid redovisningen.

I en kommentar liknar skribenten detta med killen som stjäl kvitton från bankomater för att med ett högt saldo imponera på sina dejter. Påverkar inte verkligheten och funkar inte i längden.

I Sverige räknar vi inte in digitala exemplar som går till abonnenter som även har papperstidningen samma dag. Skulle andelen digitala exemplar överstiga 3 % särredovisar vi dem också.

Lönsamt så in i norden

Det är lätt att tro att tidningsdöden redan är här och att det går huvudstupa utför för dagspressen. Men många tidningsföretag har upplevt värre tider. En titt i backspegeln med hjälp av Presstödsnämndens rapport Dagspressens Ekonomi ger en bild av en bransch som har växt ekonomiskt så det knakar de senaste decenniet. I början av 1980-talet var soliditeten* för dags tidningsföretag utan allmänt driftsstöd drygt 15 procent. Under början av 90 talet steg soliditeten till runt 35 procent och medelvärdet för 2008 var hela 43 procent. För dagstidningar med presstöd har soliditeten gått från 4 procent till 37 procent.


Karl Erik Gustafsson lyfter fram bland annat Södermanlands Nyheter och Nya Lidköpings Tidning som några av de mest lönsamma företagen 2008. Det är också dessa två som fått företagets Soliditets utmärkelse för högsta kreditvärdighet. Södermanlands Nyheter har en soliditet på 47 procent och Nya Lidköpings Tidning 60 procent. Solida gratulationer från oss på TS.

*Soliditet anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital

Hajar du inte hur du ska göra så börja kränga skor

Igår på Allerdagarna befann jag mig i minoritet. Kvinnor kvinnor kvinnor vart man än tittade. Trevlig såklart, men ibland hajade jag inte varför alla skrattade.

Temat var" Women are TWO for the price of ONE" och de flesta i publiken höll inte oväntat med om detta. Tanken är att kvinnorna är de som bestämmer vad som ska köpas hem. Deras åsikt väger tyngst i familjernas inköpsplaner. Det är de som bestämmer vad hushållen ska köpa. Oftast är det också kvinnorna som ansvarar för de dagliga inköpen. Övertyga en kvinna och du får med mannen på köpet.

Med andra ord är det för ett företag som vill sälja, och det vill ju de flesta, väl värt att anpassa sin marknadsföring till hur kvinnor bäst nås. Men ta inte den förmodat enkla rosa genvägen med rosa förpackningar. Det hjälper inte. Prata istället om hur du kan hjälpa kvinnor i deras vardag, om relationer och gemenskap. Skrik inte heller ut ditt budskap utan låt kvinnorna läsa mellan raderna. "The power to amaze yourself" är ett klockrent budskap för kvinnor.

Jag fick också höra att skoannonser är mycket populära hos kvinnor. Men det hade jag redan förstått. Det var länge sedan jag gav upp och slutade fråga min kära hustru om hon verkligen behöver de nya skorna.

Alla dessa människor med alla dessa videokameror

I var och varannan ny mobiltelefon ingår en videokamera och var och varannan svensk bär en mobiltelefon, samtidigt så önskar såklart var och varannan journalist att de vore där det händer, varje gång något händer. Vi har sett på många nyhetssajter att man ofta också uppmanas att skicka in mms eller videosnuttar om man råkat befinna sig mitt i händelsernas centrum för någon stor nyhet. Detta har YouTube tagit fasta vid när man har utvecklat en ny plattform som verkar riktigt användbar för publicister. Kolla in YouTube Direct. Kanske en applikation på var och varannan nyhetssajt inom kort?

”Journalister bör lära sig mer om Sverige, vår omvärld och tekniken.”

Igår var jag på ett Jubileumsseminarium arrangerat av Journalistfonden för vidareutbildning. Markus Wallenberg överlämnade i december 1969 genom ett gåvobrev 5 miljoner kronor till en stiftelse för vidareutbildning av journalister. Wallenberg ansåg förmodligen att det behövde göras något åt kunskapsnivån hos den tidens journalister. Under seminariet igår pratades det en hel del om vad som hänt under de senaste 40 åren och många i publiken vittnade om vilken betydelse stipendiet hade haft för dem personligen. Stor visade det sig.


För mig som inte är journalist men tidningsnörd var det en mycket intressant eftermiddag. Sverker Sörlins inledningsanförande var mycket underhållande och närmast klurigt på ett bra sätt. Bland annat berättade han följande lilla historia om vikten av att stöta på motstånd.

En medelålders man som älskade att spela golf blev inlagd på en klinik. Kliniken var belägen i en fantastisk miljö. En fotomodellsvacker sköterska bjöd på honom första morgonen på frukost bestående av välrostat kaffe, nybakad croissant och en röd grapefrukt som skeden skar som smör genom. Det smakade utsökt. På fältet utanför fanns en fantastisk golfbana där han på förmiddagen slog hole in one gång på gång. När det blev dags för lunch var sköterskan fortfarande lika vacker och kaffet välrostat, croissanterna smakade bra och den röda grapefrukten sagolikt saftig. Eftermiddagens golfrunda gick nästan bättre än den på förmiddagen. Middagen bestod av kaffet som var närmast osannolikt gott och den röda grapefrukten och nybakade croissanter. Mannen njöt i fulla drag när han satt och njöt av sitt kaffe samtidigt som han blev ompysslad av den undersköna sköterskan. Dagarna flöt på i samma stil. På tredje dagen började han känna en längtan bort från kliniken trots att det var så fantastiskt. När han tog upp det med sköterskan fyrade hon av ett bländande leende och sa att det gick tyvärr inte. Han kunde inte komma därifrån.

Friktion är viktigt för att vi ska trivas. Detsamma gäller för journalister.

Markus Wallenbergs sonson Markus Wallenberg berättade att många som rör sig i näringslivets styrelserum är väldigt försiktiga i sitt umgänge med media. Han tyckte inte att farfars syfte med fonden hade uppnåtts utan det finns fortfarande utmaningar kvar. På en fråga om det finns skillnader i journalistik mellan Sverige och andra länder ansåg han att faktakollen hos ex vis WSJ är extrem jämfört med svenska medier.

Sedan följde en debatt där alla journalister var rörande överens om att det allra viktigaste för dagens journalister och medier är att vara relevanta för sin publik. Detta är viktigt både ur ett journalistiskt och affärsmässigt perspektiv. Journalister behöver givetvis behärska sina arbetsverktyg som språk, analys av vad som händer och berättarkonsten. Relevansen är det allra viktigaste. Det råder ingen kris för journalistiken, den var inte bättre för. Nu finns det dock en uppsjö av alternativ som är lätt tillgängliga. En bra berättad intressant historia säljer fortfarande.

Moderatorn sammanfattade lite skämtsamt debatten med att journalister borde lära sig mer om Sverige, hela världen och om tekniken för att klara sitt uppdrag i framtiden.

2 sätt att tackla för små annonsintäkter

Rupert Murdoch säger i en intervju med Sky News Australia att han helst ser att dagstidningar som ingår i hans medieimperium blockerar sökningar via Google. Detta skulle innebära att artiklar från The Sun, The Times och Wall Street Journal skulle försvinna från Google och andra sökmotorer. Han säger att han skulle föredra ett minskat antal läsare om betalningsgraden samtidigt kan höjas. Man kan tycka vad man vill om Murdochs utspel. I en tid då dagstidningarnas nätupplagor har svårt att gå runt ekonomiskt och annonspengarna inte räcker till så kan man förstå att tidningskoncerner världen över ser över alla möjligheter som finns att hitta alternativa vägar.


Samtidigt har Gunilla Herlitz i DN uttalat sig om att skilja alltmer på dn.se och den tryckta tidningen. Nyheter på nätet kommer fortsätta att vara gratis och tillängligt för alla. ”På dn.se får du översikten, snabbheten och enkelheten. För att riktigt hänga med behöver du läsa både papperstidningen och dn.se. De kompletterar helt enkelt varandra” säger hon. Eftersom intäkterna från webben utgör endast en liten del, i en artikel i Medievärlden uppskattar Gunilla Herlitz webbintäkterna till 60 miljoner jämfört med 1,8 miljarder för print, så bör enlighet henne resurserna fördelas på så vis också. Två olika lösningar och förhållningssätt till problemen med för små annonsintäkter alltså. Vi som lever får se vilken modell som blir mest framgångsrik.

Revision av pdf-tidningar inget hemlighetsmakeri

I senaste numret av Dagens Media (den tryckta versionen) finns en artikel om Aftonbladets upplaga. I artikeln får man intrycket av att de principer som pdf-tidningarnas upplaga grundar sig på inte är offentliga eller föregås av hemlighetsmakeri. Riktigt så är det inte utan reglerna kring hur pdf-tidningar får räknas är mycket tydliga och finns naturligtvis på ts.se (för den intresserade finns dessa på sid 11, redovisning av digital publikation, i upplagebestämmelserna).

Exempelvis så räknas hybrid abonnemang, dvs då en abonnent betalar för papperstidningen och därmed får tillgång till även den digitala publikationen, endast som ett abonnemang.

Vattensäker läsning i Vilnius

Jag erkänner det direkt. Jag gillar tidningar. Det är en skön känsla att bläddra i ett glassigt välskrivet magasin eller varför inte en superlokal dagstidning. Gillar man dessutom som jag att kombinera läsandet av tidningar med att ligga i badet eller basta har det ju dessvärre hänt några gånger att papperet blivit närmast oläsligt då det fallit i plurret. Jag inte är ensam om denna erfarenhet. Något jag inser när jag läser om Schibstedts gratistidning 15 min som Vichy vattenpark i Vilnius varje utgåva tar emot och laminerar till fromma för sina kunder. Kunder som nu kan ligga och läsa tidningen i badet utan att oroa sig för att tappa den i plurret.