Lantbrukets Affärstidning firar 125årsjubileum. Förmodligen är det mina egna fördomar som spelar mig ett spratt men jag blir smått överraskad när jag i Mediakortet ser att deras nuvarande chefredaktör är kvinna. Helena Wennström driver en tidning med en synnerligen stabil upplaga. På de senaste 10 åren har den som mest varierat med 5 % , och de tar betalt för tidningen. 2008 kunde de redovisa en TS upplaga om 60 000 i snitt på de 94 utgåvorna. Endast 1 100 var friexemplar.
Jag får erkänna att det inte är en tidning som jag själv läser precis varje nummer av men så tillhör jag inte heller målgruppen "personer med medelstora och stora jord och skogsbruk". Min farfar som var bonde tillhörde både målgruppen och samma grupp som 71,1 % av deras läsare vilka är män. ATL fanns alltid vid hans favoritfåtölj.
Räckviddsutvecklingen från 2002 påminner starkt om en mustach i obalans med en betydligt mer utväxt vänstersida. Eller för att vara begriplig tog räckvidden ett skutt uppåt 2006 för att sjunka något sedan. RPC måttet ligger normalt kring 3.
De största annonsörerna är inga överraskningar. Nordfarm maskin och Lantmännen Maskin är de överlägset största.
ATL grundades 1884 i ett betydligt mer agrart samhälle än det vi lever i 2009 men ovanstående fakta visar att att ATL är en efterfrågad tidning även i nuet.
fredag 18 december 2009
tisdag 15 december 2009
Vadå kultur?
Det statliga stödet till kulturtidskrifter är på cirka 18 miljoner kronor och fördelas till runt 100 tidsskrifter. Att det minst sagt känns rörigt efter Lena Adelsohn Liljeroth senaste utspel om stödet till kulturtidskrifter märker man inte minst om man kollar igenom den senaste veckans pressklipp. Enligt förslaget ska tidskriftsstöd ges till ”en allmän publik med kulturdebatt i vid mening, eller huvudsakligen ge utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter”. Den stora förändringen jämfört med innan är att stöd för ekonomisk och social debatt inte längre finns med i formuleringen. Den totala summan som fördelas ska vara kvar, däremot är det alltså själva definitionen som ändras. Vad innebär då detta? Ja, meningarna tycks gå isär.
SR skriver att cirka hälften av dagens 100 tidskrifter riskerar att bli av med stödet, andra tidningar skriver att hela stödformen äventyras och samtidigt tycks Kulturrådets GD anse att den nya definitionen är fortfarande så vid, att nästan ingen av dagens tidningar kommer mista sitt stöd. Kulturrådet är den myndighet som fördelar stödet och som ska tolka formuleringarna.
Det är väl det där med definitionen kultur som spökar. Det kulturministern vill åt är att renodla tidskriftsstödet till att endast gå till tidningar som handlar om olika konstarter. Men av någon anledning vill man hålla fast vid begreppet kultur. Jag slår på wikipedia på kultur och får fram följande: ”Kultur kan definieras som alla livsmönster. Vidare också kan kultur inkludera beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur. Ganska brett med andra ord . Man kan lätt komma på tidskrifter som skulle kunna sållas in under den wikipededias definition som idag inte har statligt stöd.
Nu har Kulturminstern insett vidden av den begreppsförvirring som råder och kallade till pressträff där hon lät meddela att de tillsatt en grupp som före årsskiftet ska presentera vad man egentligen menar med litteratur- och kulturtidskrifter. Det är såklart lätt att göra sig lustig över den här begreppsförvirringen men för berörda tidskrifter är den uppkomma situationen allt annat än lustig.
SR skriver att cirka hälften av dagens 100 tidskrifter riskerar att bli av med stödet, andra tidningar skriver att hela stödformen äventyras och samtidigt tycks Kulturrådets GD anse att den nya definitionen är fortfarande så vid, att nästan ingen av dagens tidningar kommer mista sitt stöd. Kulturrådet är den myndighet som fördelar stödet och som ska tolka formuleringarna.
Det är väl det där med definitionen kultur som spökar. Det kulturministern vill åt är att renodla tidskriftsstödet till att endast gå till tidningar som handlar om olika konstarter. Men av någon anledning vill man hålla fast vid begreppet kultur. Jag slår på wikipedia på kultur och får fram följande: ”Kultur kan definieras som alla livsmönster. Vidare också kan kultur inkludera beteendemönster, seder, klädsel, religion, ritualer, lekar, normer för lagar och moraliska system, liksom trossystem och konstarterna. Ordet kultur kommer från latinets, cultura av cultus, som betyder odling, och som etymologiskt hör samman med ordet kult. I sin ursprungliga betydelse förekommer det i till exempel bakteriekultur. Ganska brett med andra ord . Man kan lätt komma på tidskrifter som skulle kunna sållas in under den wikipededias definition som idag inte har statligt stöd.
Nu har Kulturminstern insett vidden av den begreppsförvirring som råder och kallade till pressträff där hon lät meddela att de tillsatt en grupp som före årsskiftet ska presentera vad man egentligen menar med litteratur- och kulturtidskrifter. Det är såklart lätt att göra sig lustig över den här begreppsförvirringen men för berörda tidskrifter är den uppkomma situationen allt annat än lustig.
fredag 11 december 2009
Från köksbordet kan hela världen utforskas
Jo jag vet att det inte är något nytt men jag kan inte låta bli att fascineras av de möjligheter som nätet ger. Världen krymper verkligen. Från köksbordet kan hela världen utforskas. Ikväll ska jag åka västerut till London och satt igår kväll och planerade så smått. Min fru och jag har en deal när vi åker till London eftersom vi har olika fokus på dessa resor. Efter shopping i en affär följer ett besök på en pub osv. Nu är jag förberedd med ett gäng pubar inlagda på Londonkartan kopplat till mitt Googlekonto. Jag har till och med tittat på fasaderna på pubarna i gatuvyn på kartbilderna. Urvalet är ingen slump utan jag utgick från Timesonlines lista på de bästa pubarna i London. Förhoppningsvis kan jag lita på listan från Times och har då en fin och smaklig helg framför mig. Dessutom minutiöst förberedd tack vare de digitala möjligheterna.
tisdag 8 december 2009
Unika inte alltid unika
Marknaden har tidigare gått från att redovisa unika webbläsare per månad till per vecka. Detta på grund av att månadssiffrorna visade allt högre värden beroende på att allt fler började radera de cookies som webbplatsmätningarna grundar sig på. Det finns dock fortfarande en överskattning av antalet unika webbläsare vilket beror på att allt fler rensar cookies.
Ju längre mätperioden är desto mer överskattar man alltså antalet unika besökare. För att öka trovärdigheten i redovisningarna redovisar TS nu också unika webbläsare per dag. I England har ABC:e, TS systerorganisation som reviderar engelska sajter, sedan länge övergått till att redovisa per dag och i Norge redovisar man ett genomsnitt av unika webbläsare per dag vecka för vecka.
Det finns ett par studier som visar på hur stor problematiken med ”cookie-deletion” är. ComScores undersökning från 2007 som pekar på att man överskattar antalet unika besökare med 2,5 gånger eller 150 procent per månad (självklart lägre per vecka). ”Cookie-deletion” har sannolikt ökat sedan dess. Vi har också en studie från Nielsen för några år sedan som menade att 30 procent raderar cookies i genomsnitt. IAB har uppskattat att 12 procent raderar cookies men då var inte browsers som var inställda på ”reject cookies” medräknade, också denna undersökning gjordes för några år sedan. Märk dock att vissa kan radera sina cookies dagligen eller till och med flera gånger under samma dag. Dessa besökare kan med andra ord räknas som ett omätligt antal unika besökare under samma vecka.
Men om man nu vet ungefär hur många som rensar cookies så är det väl bara att räkna bort dess. Så enkelt ska vi dock inte ha det.
Cookie-deletion kan variera mellan olika typer av sajter. Det som kan påverka är:
- Storlek på sajt: cookie-deletion ökar exponentiellt med antalet besök
- Frekvens: hur ofta man är inne på sajten
- Målgrupp: hur teknikvänlig man är och hur viktig man tycker det är med integritet av olika anledningar.
Ju längre mätperioden är desto mer överskattar man alltså antalet unika besökare. För att öka trovärdigheten i redovisningarna redovisar TS nu också unika webbläsare per dag. I England har ABC:e, TS systerorganisation som reviderar engelska sajter, sedan länge övergått till att redovisa per dag och i Norge redovisar man ett genomsnitt av unika webbläsare per dag vecka för vecka.
Det finns ett par studier som visar på hur stor problematiken med ”cookie-deletion” är. ComScores undersökning från 2007 som pekar på att man överskattar antalet unika besökare med 2,5 gånger eller 150 procent per månad (självklart lägre per vecka). ”Cookie-deletion” har sannolikt ökat sedan dess. Vi har också en studie från Nielsen för några år sedan som menade att 30 procent raderar cookies i genomsnitt. IAB har uppskattat att 12 procent raderar cookies men då var inte browsers som var inställda på ”reject cookies” medräknade, också denna undersökning gjordes för några år sedan. Märk dock att vissa kan radera sina cookies dagligen eller till och med flera gånger under samma dag. Dessa besökare kan med andra ord räknas som ett omätligt antal unika besökare under samma vecka.
Men om man nu vet ungefär hur många som rensar cookies så är det väl bara att räkna bort dess. Så enkelt ska vi dock inte ha det.
Cookie-deletion kan variera mellan olika typer av sajter. Det som kan påverka är:
- Storlek på sajt: cookie-deletion ökar exponentiellt med antalet besök
- Frekvens: hur ofta man är inne på sajten
- Målgrupp: hur teknikvänlig man är och hur viktig man tycker det är med integritet av olika anledningar.
söndag 6 december 2009
Zlatan är som Kalixlöjrommen
Löjrom är en underbar liknelse. Visst är den en gudagåva till mänskligheten. Löjrommen från Kalix är nästan för god i sig själv för att ges en rättvisande beskrivning. Zlatan eller Ibrahimovic som han nu kallas är i sina bästa stunder som löjrom tycker Kocken Ferran Adrià på restaurangen El Bulli utanför Barcelona. Jag ser detta i DN sent en kväll när jag någon timme tidigare har suttit och nästan ojat mig över Kalixlöjrommens förträffliga egenskaper och utsökta smak. Visst håller jag med. Zlatan är nästan lika rik på mångfald som kalixlöjrommen. Salt frän och mångfacetterad är han allas våran Ibrahimovic. Min fru är inte precis sportintresserad men Zlatan vet hon verkligen vem han är. Vilket media skulle kunna svara mot denna beskrivning och vara så allmänt känt? Ja säg det? Har du/ni svaret på denna fråga så får ni gärna skicka ett mail till Magnus på TS.
fredag 4 december 2009
Funktionalitet är viktigt....
Visst är det roligt när någon skojar till det. Jag åtminstone kunde inte låta bli att ha ett stort leende på läpparma när jag tittade på The Suns drift med att allting ska vara digitalt numera.
De gör reklam för, enligt deras tycke, Storbritanniens bästa bärbara produkt sedan 40 år. Inte nog med att man lätt kan backa fram och tillbaka i innehållet, med en penna i handen kan du även lösa korsord mm i den. Imponerande 19 tums bredd erbjuds. Dessutom är tillgängligheten när du väl har fått den i handen oberoende av var du är. Inte ens när du sitter på ett tåg och det åker in i en lång tunnel försämras funktionaliteten.
Många av våra kunder kan skryta med samma funktionalitet…..
De gör reklam för, enligt deras tycke, Storbritanniens bästa bärbara produkt sedan 40 år. Inte nog med att man lätt kan backa fram och tillbaka i innehållet, med en penna i handen kan du även lösa korsord mm i den. Imponerande 19 tums bredd erbjuds. Dessutom är tillgängligheten när du väl har fått den i handen oberoende av var du är. Inte ens när du sitter på ett tåg och det åker in i en lång tunnel försämras funktionaliteten.
Många av våra kunder kan skryta med samma funktionalitet…..
onsdag 2 december 2009
Pappamelodi, VK och ridsport
När jag var pappaledig för 3 år sedan, plöjde jag en del pappalitteratur. Det mesta kändes krystat om att hitta sin papparoll. Bara ordet papparoll gör mig smått kallsvettig. Ännu värre - pappamelodi – det uttrycket tror jag att jag hittade på vårdguiden. Jag funderar än idag över om jag skulle känna igen min pappamelodi om dom spelade den på radio. Medans mammans roll är tydlig; kräv så mycket omvårdnad och uppmärksamhet som du känner att du har rätt till (av pappan) och glöm inte att det är helt okej att tycka synd om dig själv. Pappornas roll verkar vara mer praktisk. Se dig själv som en servicestation först för mamman och sedan för barnet, ta senare på dig uppgiften att vara en länk ut till verkligheten när ditt barn blir lite äldre.
Till slut fick jag låna Annika Lantz bok 9 ½ månad, äntligen en bok helt utan råd och könsstereotyper, bara en skildring hur det kan vara att få barn. Det finns inga rätt eller fel det finns bara total förvirring och kaos. Däremellan finns emellertid ljuv musik och harmoni. Vad vill jag då komma med det här inlägget. Jo könsdiskriminering sker åt båda håll har alltid gjort och kommer kanske alltid att göra. På vårdguiden, i skolan, på jobbet och i media. Förutom kanske då på VK. Fick en artikel av en kollega som handlade om att Hillevi Wahl har utsett Gunnar Falck på VK till sin idol. Detta efter att ha hört en intervju med honom av Annika Lantz.
Gunnar Falck är en av drivkrafterna på VK som har bidragit till att andelen reportage som handlar om kvinnor har ökat. Nu uppe i 48 procent av det totala nyhetsutbudet. Alla som följer TV-sporten på SVT har väl märkt att andelen kvinnor där har ökat. Till och med expertkommentatorer kan vara kvinnor numera. Att upprätta en pärm men en lista över kvinnliga experter är ett av de sätt som VK har använt sig av.
Det är egentligen rätt sorgligt när man tittar på vilka de största idrotterna i Sverige är sett till antalet utövare och vilket utrymme som fås i media. Fotboll är den största ungdomsidrotten med 173 000 (24 procent kvinnor). På tredje plats hittar man ridsport som har hela 49 000 utövare (89 procent kvinnor) (enligt statistik från RF) . Hur stor del av nyhetsrapporteringen utgör då ridsporten av, jo 1,1 procent av sportsidorna handlar om ridsport, enligt en uppsats från Göteborgs Universitet.
Många hävdrar att nyhetsvärdet måste få styra och det är helt enkelt ett större nyhetsvärde att rapportera om fotboll än om exempelvis ridsport. Vad är det då som styr nyhetsvärdet? Vi läsare eller nyhetsförmedlarna, troligtvis en kombination. För visst är det så att medier inte bara speglar världen utan faktiskt också är med och skapar den.
Till slut fick jag låna Annika Lantz bok 9 ½ månad, äntligen en bok helt utan råd och könsstereotyper, bara en skildring hur det kan vara att få barn. Det finns inga rätt eller fel det finns bara total förvirring och kaos. Däremellan finns emellertid ljuv musik och harmoni. Vad vill jag då komma med det här inlägget. Jo könsdiskriminering sker åt båda håll har alltid gjort och kommer kanske alltid att göra. På vårdguiden, i skolan, på jobbet och i media. Förutom kanske då på VK. Fick en artikel av en kollega som handlade om att Hillevi Wahl har utsett Gunnar Falck på VK till sin idol. Detta efter att ha hört en intervju med honom av Annika Lantz.
Gunnar Falck är en av drivkrafterna på VK som har bidragit till att andelen reportage som handlar om kvinnor har ökat. Nu uppe i 48 procent av det totala nyhetsutbudet. Alla som följer TV-sporten på SVT har väl märkt att andelen kvinnor där har ökat. Till och med expertkommentatorer kan vara kvinnor numera. Att upprätta en pärm men en lista över kvinnliga experter är ett av de sätt som VK har använt sig av.
Det är egentligen rätt sorgligt när man tittar på vilka de största idrotterna i Sverige är sett till antalet utövare och vilket utrymme som fås i media. Fotboll är den största ungdomsidrotten med 173 000 (24 procent kvinnor). På tredje plats hittar man ridsport som har hela 49 000 utövare (89 procent kvinnor) (enligt statistik från RF) . Hur stor del av nyhetsrapporteringen utgör då ridsporten av, jo 1,1 procent av sportsidorna handlar om ridsport, enligt en uppsats från Göteborgs Universitet.
Många hävdrar att nyhetsvärdet måste få styra och det är helt enkelt ett större nyhetsvärde att rapportera om fotboll än om exempelvis ridsport. Vad är det då som styr nyhetsvärdet? Vi läsare eller nyhetsförmedlarna, troligtvis en kombination. För visst är det så att medier inte bara speglar världen utan faktiskt också är med och skapar den.
fredag 27 november 2009
Ceci n’est pas un pipe
Nej, verkligheten blir inte annorlunda bara för att man kallar en fallande upplaga för en stigande upplaga. Detta har en hel del utgivare i USA fått lära sig i efterdyningarna av publiceringen för några veckor sedan av de senaste upplagesiffrorna. Redan då tyckte vi att det närmast var en katastrofal publicering med ett tapp om drygt 10 % i snitt. I en AP artikel läser jag nu att verkligheten kan vara värre än vad den verkade vara vid en första anblick på siffrorna.
Det visar sig nu nämligen att för många tidningar beror de redovisade ökningarna endast på nya regler för hur de får räkna upplaga. I motsats till hur vi räknar upplaga här i Sverige får tidningarna i USA numera räkna in både papperstidningen och den digitala versionen av denna även om den går till samma mottagare. Sedan april har de också ändrat reglerna för vad en abonnent minst måste betala. Från att ha haft en gräns om 25 % av ordinarie pris räcker det nu med en betalning så låg som en penny.
Exempelvis kunde Las Vegas Review Journal stoltsera med en ökning om hela 6,6 %. Den redovisade upplagan var drygt 11 000 högre men lösnummerförsäljningen sjönk med 12 000 ex. Matematik i den högre skolan kan man tycka krävs för att få till en höjning totalt men inte oväntat finns svaret bland de digitala exemplaren. Med de nya reglerna kan de räkna in 23 000 digitala tidningar vilka de inte fick räkna med tidigare. Därmed en ökning vid redovisningen.
I en kommentar liknar skribenten detta med killen som stjäl kvitton från bankomater för att med ett högt saldo imponera på sina dejter. Påverkar inte verkligheten och funkar inte i längden.
I Sverige räknar vi inte in digitala exemplar som går till abonnenter som även har papperstidningen samma dag. Skulle andelen digitala exemplar överstiga 3 % särredovisar vi dem också.
Det visar sig nu nämligen att för många tidningar beror de redovisade ökningarna endast på nya regler för hur de får räkna upplaga. I motsats till hur vi räknar upplaga här i Sverige får tidningarna i USA numera räkna in både papperstidningen och den digitala versionen av denna även om den går till samma mottagare. Sedan april har de också ändrat reglerna för vad en abonnent minst måste betala. Från att ha haft en gräns om 25 % av ordinarie pris räcker det nu med en betalning så låg som en penny.
Exempelvis kunde Las Vegas Review Journal stoltsera med en ökning om hela 6,6 %. Den redovisade upplagan var drygt 11 000 högre men lösnummerförsäljningen sjönk med 12 000 ex. Matematik i den högre skolan kan man tycka krävs för att få till en höjning totalt men inte oväntat finns svaret bland de digitala exemplaren. Med de nya reglerna kan de räkna in 23 000 digitala tidningar vilka de inte fick räkna med tidigare. Därmed en ökning vid redovisningen.
I en kommentar liknar skribenten detta med killen som stjäl kvitton från bankomater för att med ett högt saldo imponera på sina dejter. Påverkar inte verkligheten och funkar inte i längden.
I Sverige räknar vi inte in digitala exemplar som går till abonnenter som även har papperstidningen samma dag. Skulle andelen digitala exemplar överstiga 3 % särredovisar vi dem också.
tisdag 24 november 2009
Lönsamt så in i norden
Det är lätt att tro att tidningsdöden redan är här och att det går huvudstupa utför för dagspressen. Men många tidningsföretag har upplevt värre tider. En titt i backspegeln med hjälp av Presstödsnämndens rapport Dagspressens Ekonomi ger en bild av en bransch som har växt ekonomiskt så det knakar de senaste decenniet. I början av 1980-talet var soliditeten* för dags tidningsföretag utan allmänt driftsstöd drygt 15 procent. Under början av 90 talet steg soliditeten till runt 35 procent och medelvärdet för 2008 var hela 43 procent. För dagstidningar med presstöd har soliditeten gått från 4 procent till 37 procent.
Karl Erik Gustafsson lyfter fram bland annat Södermanlands Nyheter och Nya Lidköpings Tidning som några av de mest lönsamma företagen 2008. Det är också dessa två som fått företagets Soliditets utmärkelse för högsta kreditvärdighet. Södermanlands Nyheter har en soliditet på 47 procent och Nya Lidköpings Tidning 60 procent. Solida gratulationer från oss på TS.
*Soliditet anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital
Karl Erik Gustafsson lyfter fram bland annat Södermanlands Nyheter och Nya Lidköpings Tidning som några av de mest lönsamma företagen 2008. Det är också dessa två som fått företagets Soliditets utmärkelse för högsta kreditvärdighet. Södermanlands Nyheter har en soliditet på 47 procent och Nya Lidköpings Tidning 60 procent. Solida gratulationer från oss på TS.
*Soliditet anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital
fredag 20 november 2009
Hajar du inte hur du ska göra så börja kränga skor
Igår på Allerdagarna befann jag mig i minoritet. Kvinnor kvinnor kvinnor vart man än tittade. Trevlig såklart, men ibland hajade jag inte varför alla skrattade.
Temat var" Women are TWO for the price of ONE" och de flesta i publiken höll inte oväntat med om detta. Tanken är att kvinnorna är de som bestämmer vad som ska köpas hem. Deras åsikt väger tyngst i familjernas inköpsplaner. Det är de som bestämmer vad hushållen ska köpa. Oftast är det också kvinnorna som ansvarar för de dagliga inköpen. Övertyga en kvinna och du får med mannen på köpet.
Med andra ord är det för ett företag som vill sälja, och det vill ju de flesta, väl värt att anpassa sin marknadsföring till hur kvinnor bäst nås. Men ta inte den förmodat enkla rosa genvägen med rosa förpackningar. Det hjälper inte. Prata istället om hur du kan hjälpa kvinnor i deras vardag, om relationer och gemenskap. Skrik inte heller ut ditt budskap utan låt kvinnorna läsa mellan raderna. "The power to amaze yourself" är ett klockrent budskap för kvinnor.
Jag fick också höra att skoannonser är mycket populära hos kvinnor. Men det hade jag redan förstått. Det var länge sedan jag gav upp och slutade fråga min kära hustru om hon verkligen behöver de nya skorna.
Temat var" Women are TWO for the price of ONE" och de flesta i publiken höll inte oväntat med om detta. Tanken är att kvinnorna är de som bestämmer vad som ska köpas hem. Deras åsikt väger tyngst i familjernas inköpsplaner. Det är de som bestämmer vad hushållen ska köpa. Oftast är det också kvinnorna som ansvarar för de dagliga inköpen. Övertyga en kvinna och du får med mannen på köpet.
Med andra ord är det för ett företag som vill sälja, och det vill ju de flesta, väl värt att anpassa sin marknadsföring till hur kvinnor bäst nås. Men ta inte den förmodat enkla rosa genvägen med rosa förpackningar. Det hjälper inte. Prata istället om hur du kan hjälpa kvinnor i deras vardag, om relationer och gemenskap. Skrik inte heller ut ditt budskap utan låt kvinnorna läsa mellan raderna. "The power to amaze yourself" är ett klockrent budskap för kvinnor.
Jag fick också höra att skoannonser är mycket populära hos kvinnor. Men det hade jag redan förstått. Det var länge sedan jag gav upp och slutade fråga min kära hustru om hon verkligen behöver de nya skorna.
onsdag 18 november 2009
Alla dessa människor med alla dessa videokameror
I var och varannan ny mobiltelefon ingår en videokamera och var och varannan svensk bär en mobiltelefon, samtidigt så önskar såklart var och varannan journalist att de vore där det händer, varje gång något händer. Vi har sett på många nyhetssajter att man ofta också uppmanas att skicka in mms eller videosnuttar om man råkat befinna sig mitt i händelsernas centrum för någon stor nyhet. Detta har YouTube tagit fasta vid när man har utvecklat en ny plattform som verkar riktigt användbar för publicister. Kolla in YouTube Direct. Kanske en applikation på var och varannan nyhetssajt inom kort?
fredag 13 november 2009
”Journalister bör lära sig mer om Sverige, vår omvärld och tekniken.”
Igår var jag på ett Jubileumsseminarium arrangerat av Journalistfonden för vidareutbildning. Markus Wallenberg överlämnade i december 1969 genom ett gåvobrev 5 miljoner kronor till en stiftelse för vidareutbildning av journalister. Wallenberg ansåg förmodligen att det behövde göras något åt kunskapsnivån hos den tidens journalister. Under seminariet igår pratades det en hel del om vad som hänt under de senaste 40 åren och många i publiken vittnade om vilken betydelse stipendiet hade haft för dem personligen. Stor visade det sig.
För mig som inte är journalist men tidningsnörd var det en mycket intressant eftermiddag. Sverker Sörlins inledningsanförande var mycket underhållande och närmast klurigt på ett bra sätt. Bland annat berättade han följande lilla historia om vikten av att stöta på motstånd.
En medelålders man som älskade att spela golf blev inlagd på en klinik. Kliniken var belägen i en fantastisk miljö. En fotomodellsvacker sköterska bjöd på honom första morgonen på frukost bestående av välrostat kaffe, nybakad croissant och en röd grapefrukt som skeden skar som smör genom. Det smakade utsökt. På fältet utanför fanns en fantastisk golfbana där han på förmiddagen slog hole in one gång på gång. När det blev dags för lunch var sköterskan fortfarande lika vacker och kaffet välrostat, croissanterna smakade bra och den röda grapefrukten sagolikt saftig. Eftermiddagens golfrunda gick nästan bättre än den på förmiddagen. Middagen bestod av kaffet som var närmast osannolikt gott och den röda grapefrukten och nybakade croissanter. Mannen njöt i fulla drag när han satt och njöt av sitt kaffe samtidigt som han blev ompysslad av den undersköna sköterskan. Dagarna flöt på i samma stil. På tredje dagen började han känna en längtan bort från kliniken trots att det var så fantastiskt. När han tog upp det med sköterskan fyrade hon av ett bländande leende och sa att det gick tyvärr inte. Han kunde inte komma därifrån.
Friktion är viktigt för att vi ska trivas. Detsamma gäller för journalister.
Markus Wallenbergs sonson Markus Wallenberg berättade att många som rör sig i näringslivets styrelserum är väldigt försiktiga i sitt umgänge med media. Han tyckte inte att farfars syfte med fonden hade uppnåtts utan det finns fortfarande utmaningar kvar. På en fråga om det finns skillnader i journalistik mellan Sverige och andra länder ansåg han att faktakollen hos ex vis WSJ är extrem jämfört med svenska medier.
Sedan följde en debatt där alla journalister var rörande överens om att det allra viktigaste för dagens journalister och medier är att vara relevanta för sin publik. Detta är viktigt både ur ett journalistiskt och affärsmässigt perspektiv. Journalister behöver givetvis behärska sina arbetsverktyg som språk, analys av vad som händer och berättarkonsten. Relevansen är det allra viktigaste. Det råder ingen kris för journalistiken, den var inte bättre för. Nu finns det dock en uppsjö av alternativ som är lätt tillgängliga. En bra berättad intressant historia säljer fortfarande.
Moderatorn sammanfattade lite skämtsamt debatten med att journalister borde lära sig mer om Sverige, hela världen och om tekniken för att klara sitt uppdrag i framtiden.
För mig som inte är journalist men tidningsnörd var det en mycket intressant eftermiddag. Sverker Sörlins inledningsanförande var mycket underhållande och närmast klurigt på ett bra sätt. Bland annat berättade han följande lilla historia om vikten av att stöta på motstånd.
En medelålders man som älskade att spela golf blev inlagd på en klinik. Kliniken var belägen i en fantastisk miljö. En fotomodellsvacker sköterska bjöd på honom första morgonen på frukost bestående av välrostat kaffe, nybakad croissant och en röd grapefrukt som skeden skar som smör genom. Det smakade utsökt. På fältet utanför fanns en fantastisk golfbana där han på förmiddagen slog hole in one gång på gång. När det blev dags för lunch var sköterskan fortfarande lika vacker och kaffet välrostat, croissanterna smakade bra och den röda grapefrukten sagolikt saftig. Eftermiddagens golfrunda gick nästan bättre än den på förmiddagen. Middagen bestod av kaffet som var närmast osannolikt gott och den röda grapefrukten och nybakade croissanter. Mannen njöt i fulla drag när han satt och njöt av sitt kaffe samtidigt som han blev ompysslad av den undersköna sköterskan. Dagarna flöt på i samma stil. På tredje dagen började han känna en längtan bort från kliniken trots att det var så fantastiskt. När han tog upp det med sköterskan fyrade hon av ett bländande leende och sa att det gick tyvärr inte. Han kunde inte komma därifrån.
Friktion är viktigt för att vi ska trivas. Detsamma gäller för journalister.
Markus Wallenbergs sonson Markus Wallenberg berättade att många som rör sig i näringslivets styrelserum är väldigt försiktiga i sitt umgänge med media. Han tyckte inte att farfars syfte med fonden hade uppnåtts utan det finns fortfarande utmaningar kvar. På en fråga om det finns skillnader i journalistik mellan Sverige och andra länder ansåg han att faktakollen hos ex vis WSJ är extrem jämfört med svenska medier.
Sedan följde en debatt där alla journalister var rörande överens om att det allra viktigaste för dagens journalister och medier är att vara relevanta för sin publik. Detta är viktigt både ur ett journalistiskt och affärsmässigt perspektiv. Journalister behöver givetvis behärska sina arbetsverktyg som språk, analys av vad som händer och berättarkonsten. Relevansen är det allra viktigaste. Det råder ingen kris för journalistiken, den var inte bättre för. Nu finns det dock en uppsjö av alternativ som är lätt tillgängliga. En bra berättad intressant historia säljer fortfarande.
Moderatorn sammanfattade lite skämtsamt debatten med att journalister borde lära sig mer om Sverige, hela världen och om tekniken för att klara sitt uppdrag i framtiden.
tisdag 10 november 2009
2 sätt att tackla för små annonsintäkter
Rupert Murdoch säger i en intervju med Sky News Australia att han helst ser att dagstidningar som ingår i hans medieimperium blockerar sökningar via Google. Detta skulle innebära att artiklar från The Sun, The Times och Wall Street Journal skulle försvinna från Google och andra sökmotorer. Han säger att han skulle föredra ett minskat antal läsare om betalningsgraden samtidigt kan höjas. Man kan tycka vad man vill om Murdochs utspel. I en tid då dagstidningarnas nätupplagor har svårt att gå runt ekonomiskt och annonspengarna inte räcker till så kan man förstå att tidningskoncerner världen över ser över alla möjligheter som finns att hitta alternativa vägar.
Samtidigt har Gunilla Herlitz i DN uttalat sig om att skilja alltmer på dn.se och den tryckta tidningen. Nyheter på nätet kommer fortsätta att vara gratis och tillängligt för alla. ”På dn.se får du översikten, snabbheten och enkelheten. För att riktigt hänga med behöver du läsa både papperstidningen och dn.se. De kompletterar helt enkelt varandra” säger hon. Eftersom intäkterna från webben utgör endast en liten del, i en artikel i Medievärlden uppskattar Gunilla Herlitz webbintäkterna till 60 miljoner jämfört med 1,8 miljarder för print, så bör enlighet henne resurserna fördelas på så vis också. Två olika lösningar och förhållningssätt till problemen med för små annonsintäkter alltså. Vi som lever får se vilken modell som blir mest framgångsrik.
Samtidigt har Gunilla Herlitz i DN uttalat sig om att skilja alltmer på dn.se och den tryckta tidningen. Nyheter på nätet kommer fortsätta att vara gratis och tillängligt för alla. ”På dn.se får du översikten, snabbheten och enkelheten. För att riktigt hänga med behöver du läsa både papperstidningen och dn.se. De kompletterar helt enkelt varandra” säger hon. Eftersom intäkterna från webben utgör endast en liten del, i en artikel i Medievärlden uppskattar Gunilla Herlitz webbintäkterna till 60 miljoner jämfört med 1,8 miljarder för print, så bör enlighet henne resurserna fördelas på så vis också. Två olika lösningar och förhållningssätt till problemen med för små annonsintäkter alltså. Vi som lever får se vilken modell som blir mest framgångsrik.
torsdag 5 november 2009
Revision av pdf-tidningar inget hemlighetsmakeri
I senaste numret av Dagens Media (den tryckta versionen) finns en artikel om Aftonbladets upplaga. I artikeln får man intrycket av att de principer som pdf-tidningarnas upplaga grundar sig på inte är offentliga eller föregås av hemlighetsmakeri. Riktigt så är det inte utan reglerna kring hur pdf-tidningar får räknas är mycket tydliga och finns naturligtvis på ts.se (för den intresserade finns dessa på sid 11, redovisning av digital publikation, i upplagebestämmelserna).
Exempelvis så räknas hybrid abonnemang, dvs då en abonnent betalar för papperstidningen och därmed får tillgång till även den digitala publikationen, endast som ett abonnemang.
Exempelvis så räknas hybrid abonnemang, dvs då en abonnent betalar för papperstidningen och därmed får tillgång till även den digitala publikationen, endast som ett abonnemang.
tisdag 3 november 2009
Vattensäker läsning i Vilnius
Jag erkänner det direkt. Jag gillar tidningar. Det är en skön känsla att bläddra i ett glassigt välskrivet magasin eller varför inte en superlokal dagstidning. Gillar man dessutom som jag att kombinera läsandet av tidningar med att ligga i badet eller basta har det ju dessvärre hänt några gånger att papperet blivit närmast oläsligt då det fallit i plurret. Jag inte är ensam om denna erfarenhet. Något jag inser när jag läser om Schibstedts gratistidning 15 min som Vichy vattenpark i Vilnius varje utgåva tar emot och laminerar till fromma för sina kunder. Kunder som nu kan ligga och läsa tidningen i badet utan att oroa sig för att tappa den i plurret.
måndag 26 oktober 2009
WSJ på första plats.
Dystert är nästan ett för positivt omdöme om de amerikanska dagstidningarnas upplageutveckling för senaste sex månaderna (april-sept) vilka idag har släppts av ABC, TS motsvarighet i USA. Även om jag var inställd på att siffrorna skulle vara negativa är det värre än förväntat. I snitt har dagstidningarna tappat 10,6 %. New York Times hamnar för första gången på mycket länge under miljonen 927 851 ex. The San Francisco Chronicle tappar mer än en fjärdedel av sin upplaga. The Wall Street Journal ligger etta med en upplaga om 2,024,269, en nedgång med i sammanhanget blygsamma 0.61%. På andra plats hittar vi den tidigare ettan USA Today som tappar 17,15 % och redovisar 1,900,116 ex.
Många av tidningshusen har medvetet dragit ned på antalet exemplar och då framförallt de i spridningsområdet ytterområden som är dyra att distribuera. Dessutom har de i stor omfattning höjt både prenumerationspriset och lösnummerpriset. Detta sammantaget gör paradoxalt nog att en del tidningsföretag redovisar ökade intäkter trots att upplagan sjunker.
Många av tidningshusen har medvetet dragit ned på antalet exemplar och då framförallt de i spridningsområdet ytterområden som är dyra att distribuera. Dessutom har de i stor omfattning höjt både prenumerationspriset och lösnummerpriset. Detta sammantaget gör paradoxalt nog att en del tidningsföretag redovisar ökade intäkter trots att upplagan sjunker.
onsdag 21 oktober 2009
Bjarne du vann!
-"Jaha, det menar du? Jag trodde att det var siffrorna som var viktigast," fick jag till förvånat svar igår på tidskriftsdagen när jag pratade med en tidskriftsredaktör. Jag hade precis berättat att det viktigaste för revisorerna på TS är förmågan att ta människor. Visst har vi en devis om att det finns tio siffror och vi kan dem alla men det är bara en grundförutsättning för en TS-revisor att behärska siffror och våra upplageregler. Vi måste tycka om att möta en massa olika människor.
Skavlan som var en av många mycket bra föredragshållare igår på Cirkus har en otrolig förmåga att ta människor på rätt sätt. Gårdagen var inget undantag. Det vete sjutton hur och vad han gör men nog blev det en mycket skön atmosfär i lokalen när han pratade om hur viktigt det är att låta den intervjuade vara i centrum.
På årets tidskriftsdag var vi från TS för första gången med som samarbetspartner. Vi visade upp webbtjänsten, mediakortet och vår nya analysprodukt med arbetsnamnet PAV. Det som lockade mest var dock det svininfluensasäkrade (inplastade) godiset vi bjöd på. Gratis mediekort under ett år lockade vi också med i en utlottning.
På kvällen, efter en fullsatt middag, delades Tidskriftspriset 2009 ut. Filter var den stora vinnaren med fyra priser. Kanske kan det ses som en reaktion på det som känns som en trend mot allt kortare texter. Twittrande inte minst. Fokus (TS-upplaga 1hå 2009 29 900 + 27,2%) fick två priser denna gång. Det är alltid roligt att se hur glada alla vinnare blir när deras namn ropas upp.
Grattis säger vi från TS till Bjarne Kristiansen på Annonssäljarna. Du vann ett år med Mediekortet!
Skavlan som var en av många mycket bra föredragshållare igår på Cirkus har en otrolig förmåga att ta människor på rätt sätt. Gårdagen var inget undantag. Det vete sjutton hur och vad han gör men nog blev det en mycket skön atmosfär i lokalen när han pratade om hur viktigt det är att låta den intervjuade vara i centrum.
På årets tidskriftsdag var vi från TS för första gången med som samarbetspartner. Vi visade upp webbtjänsten, mediakortet och vår nya analysprodukt med arbetsnamnet PAV. Det som lockade mest var dock det svininfluensasäkrade (inplastade) godiset vi bjöd på. Gratis mediekort under ett år lockade vi också med i en utlottning.
På kvällen, efter en fullsatt middag, delades Tidskriftspriset 2009 ut. Filter var den stora vinnaren med fyra priser. Kanske kan det ses som en reaktion på det som känns som en trend mot allt kortare texter. Twittrande inte minst. Fokus (TS-upplaga 1hå 2009 29 900 + 27,2%) fick två priser denna gång. Det är alltid roligt att se hur glada alla vinnare blir när deras namn ropas upp.
Grattis säger vi från TS till Bjarne Kristiansen på Annonssäljarna. Du vann ett år med Mediekortet!
Fackföreningarnas tidskrifter tappar mark
Det är många faktorer som kan påverka en tidsskrifts upplageutveckling, däribland kan nämnas konjunkturen, konkurrensförhållanden, konsumenternas köpkraft och självklart kvaliteten på tidningen. För fackföreningarnas tidsskrifter har på senare år politiska beslut påverkat upplagan påtagligt. Ett sådant beslut var höjning av a-kasseavgiften.
Jag gör några sökningar i ts-webbtjänst på våra populäraste fackföreningstidskrifter och mönstret är genomgående. Men för ett par tidskrifter är utvecklingen inte alls negativ. Exempelvis så har min egen fackföreningens tidsskrift, Jusek, ökat upplagan. En orsak kan vara att just min fackförening lyckats bibehålla en relativt låg a-kasseavgift.
Kanske kan lågkonjunkturen påverka människor att söka sig tillbaks till fackföreningarna och sätta fart på medlemstidningarnas upplagor.
Jag gör några sökningar i ts-webbtjänst på våra populäraste fackföreningstidskrifter och mönstret är genomgående. Men för ett par tidskrifter är utvecklingen inte alls negativ. Exempelvis så har min egen fackföreningens tidsskrift, Jusek, ökat upplagan. En orsak kan vara att just min fackförening lyckats bibehålla en relativt låg a-kasseavgift.
Kanske kan lågkonjunkturen påverka människor att söka sig tillbaks till fackföreningarna och sätta fart på medlemstidningarnas upplagor.
fredag 16 oktober 2009
Ökad transparens med revision av digitala medier i Australien
En frisk fläkt var han Mr Gordon Towell när han förra hösten för första gången deltog i ett möte med TS organisationer från hela världen . Hans professionella bakgrund var långt från medievärlden men hans ledaregenskaper och bevisade förmåga att skapa resultat var i toppklass. "I'm really loooking forward to working with y'all in this fascinating industry.", var hans första ord på mötet. Senare, i baren, berättade han för mig att hans uppdrag var att modernisera australiensiska TS och ta dem in på den digitala mediemarknaden.
Nu nås jag av nyheten att han är på god väg i sin ambition. “The ABA Web Audit Service is the result of industry collaboration and consensus that will set a new standard for media reporting. It is also recognition of the need to deliver the same certainty for online that the ABC and CAB audits have provided in print for more than 77 years.” säger han i en kommentar till det nya sätt de kommer att redovisa mediedata för digitala medier i Australien. Antalet webbplatser de reviderar är drygt 70.
Tyvärr, åtminstone för mig, har den gamla straffångekolonin kommit längre än vad vi i den gamla världen har gjort med transparenta data för digitala medier. Där i den västra hemsifären verkar de alla vara överens om att ökad transparens är den rätta vägen att gå. "As online continues to grow its share of marketing spend, it is essential that the industry self-regulates and commits to the transparency of audit." säger exempelvis Troy Martin, vars titel är Commercial Director för CBS Interactive.
Nu nås jag av nyheten att han är på god väg i sin ambition. “The ABA Web Audit Service is the result of industry collaboration and consensus that will set a new standard for media reporting. It is also recognition of the need to deliver the same certainty for online that the ABC and CAB audits have provided in print for more than 77 years.” säger han i en kommentar till det nya sätt de kommer att redovisa mediedata för digitala medier i Australien. Antalet webbplatser de reviderar är drygt 70.
Tyvärr, åtminstone för mig, har den gamla straffångekolonin kommit längre än vad vi i den gamla världen har gjort med transparenta data för digitala medier. Där i den västra hemsifären verkar de alla vara överens om att ökad transparens är den rätta vägen att gå. "As online continues to grow its share of marketing spend, it is essential that the industry self-regulates and commits to the transparency of audit." säger exempelvis Troy Martin, vars titel är Commercial Director för CBS Interactive.
torsdag 15 oktober 2009
Vad som är litet idag är stort imorgon
Det är märkligt hur fort man glömmer hur ens uppfattning om storlekar förändras. När jag städade hemma råkade jag hitta mina första glasögon. Till min stora skräck så täckte dom halva kinderna och halva pannan, modellen var av Harry Potter style. Plötsligt föll en del bitar på plats som vi kan ta någon annan gång.
Hursomhelst så läste jag att dagspresskollegiets anslag dras ned till hälften. När jag ändå var inne på deras hemsida så dök en rapport om fullformatet upp. Till saken hör också att vi på TS rotat i gamla arkiv och hittade en del tidningar från förr. När vi plockade upp de gamla tidningarna fick jag samma överväldigande känsla som när jag provade mina Potter-glasögon. Detta är enormt, stort.
Rapporten från Dagspresskollegiet är baserad på fokusgruppsintervjuer 2004 och 2008. Ett par igenkännande kommentarer för att bekräfta mina känslor kunde jag läsa om. Till exempel ”Jag kan inte ens fatta att vi satt och krånglade med de där jättetidningarna vid matbordet … vi såg ju inte ens varandra jag och min fru.”
Hursomhelst så läste jag att dagspresskollegiets anslag dras ned till hälften. När jag ändå var inne på deras hemsida så dök en rapport om fullformatet upp. Till saken hör också att vi på TS rotat i gamla arkiv och hittade en del tidningar från förr. När vi plockade upp de gamla tidningarna fick jag samma överväldigande känsla som när jag provade mina Potter-glasögon. Detta är enormt, stort.
Rapporten från Dagspresskollegiet är baserad på fokusgruppsintervjuer 2004 och 2008. Ett par igenkännande kommentarer för att bekräfta mina känslor kunde jag läsa om. Till exempel ”Jag kan inte ens fatta att vi satt och krånglade med de där jättetidningarna vid matbordet … vi såg ju inte ens varandra jag och min fru.”
torsdag 8 oktober 2009
Har du råd att förlora en lönsam affär?
Inte en enda av åhörarna till det föredrag jag lyssnade på idag svarade ja på den frågan. Betydlig färre gjorde något åt det eller visste hur man skulle göra. Stockholms Handelskammares inspirationslunch handlade om hur man ska kommunicera med kvinnor. Enligt föreläsaren Mia Ulin svarar kvinnorna för 80% av köpbesluten. När jag tänker på hur det ser ut därhemma med inköpsvanorna så verkar det vara en mycket rimlig siffra. Min fru shoppar betydligt mer än jag. Allers är ju ett förlag som är specialister på kommunikation med kvinnor och att det har satt spår även utanför mediebranschen insåg jag då vi fick höra en hel del fakta hur man når kvinnor som berättats på tidigare Allerdagar. Ärets tema på Allerdagarna Women are TWO for the price of ONE: Impress a woman, and the husband comes with her. Turn a woman off and the husband goes with her.” verkar vara mitt i prick. En mäklare i publiken intygade att det är kvinnorna som bestämmer. -En man kan övertygas.
onsdag 7 oktober 2009
Medievärlden, från medlemstidning till nedläggning av tryckt version.
Jag nås som alla andra av beskedet att TU lägger ned den tryckta versionen av Medievärlden. Nyfikna är vi ju alla så jag kollar i webbtjänsten vad som hänt med dess upplaga senaste åren. Mycket riktigt, stor dramatik visar det sig i siffrorna. Från att ha varit en tidning med en mycket stabil bas av medlemsexemplar har den sedan 2004 varit beroende av att attrahera prenumeranter. Något som de också lyckades med relativt bra men i takt med branschens omgörning fått allt svårare att göra. Antalet friexemplar har också legat i princip still dessa år. Ser vi på dess upplageutveckling kunde vi sia om att något skulle hända.![]()
torsdag 1 oktober 2009
Hildur, kära Hildur, vad vacker du är
På ett fullsmockat TS-seminarium som till största delen handlade om det som hänt och mindre om framtiden fick vi lyssna till två av mediesveriges mest erfarna och framgångsrika drivkrafter, Ken Olofsson och Sigurd Glans. De berättade om den koncentration av tidningsproducenter som fanns kring Klarakvarteren (där TS nu finns) och om hur landsortspressen byggts upp och utvecklats med inspiration av den dåtida kvällstidningsjournalistiken. Många ledande personer på lokaltidningarna kom på 70-talet från just kvällstidningarna.
Det blev en diskussion som mycket kom att kretsa kring landsortspress och faran av att dra in på lokalredaktionerna. Problemet som många landsortstidningar pekar på är dock svårigheten att täcka kostnaderna för de lokala redaktionerna. Samtidigt kan man titta på Jönköpingsposten som inte har någon webb och har kvar broad-sheet-formatet och har runt 7 lokala redaktioner kvar. Jönköpingsposten är en av Sveriges mest inkomstbringande lokaltidningar.
Vi hann även med att få en diskussion kring vikten av att kunna ta betalt på nätet. Slutligen måste den anekdot som Sigurd framförde vara värd att återberätta. Känslan av att vara där det händer måste ha varit enorm för Sigurd han lyckades smussla ut den blinda mannen som skulle återfå sin syn från sjukhuset. Mannen slapp därmed träffa den väntande massan av andra journalister och istället kunde han i sällskap med Sigurd åka hem till sin väntande fru. När mannen för första gången fick se sin fru sa han:
Hildur, kära Hildur, vad vacker du är..
Sannerligen lokal nyhetsrapportering när den är som bäst och mest känslosam.
Det blev en diskussion som mycket kom att kretsa kring landsortspress och faran av att dra in på lokalredaktionerna. Problemet som många landsortstidningar pekar på är dock svårigheten att täcka kostnaderna för de lokala redaktionerna. Samtidigt kan man titta på Jönköpingsposten som inte har någon webb och har kvar broad-sheet-formatet och har runt 7 lokala redaktioner kvar. Jönköpingsposten är en av Sveriges mest inkomstbringande lokaltidningar.
Vi hann även med att få en diskussion kring vikten av att kunna ta betalt på nätet. Slutligen måste den anekdot som Sigurd framförde vara värd att återberätta. Känslan av att vara där det händer måste ha varit enorm för Sigurd han lyckades smussla ut den blinda mannen som skulle återfå sin syn från sjukhuset. Mannen slapp därmed träffa den väntande massan av andra journalister och istället kunde han i sällskap med Sigurd åka hem till sin väntande fru. När mannen för första gången fick se sin fru sa han:
Hildur, kära Hildur, vad vacker du är..
Sannerligen lokal nyhetsrapportering när den är som bäst och mest känslosam.
fredag 25 september 2009
-Jag känner mig skeptisk.
I morse lyssnade jag min vana trogen på lokalradions nyheter när jag bläddrade i morgontidningen och drack mitt morgonkaffe. Normalt brukar jag inte haja till men det gjorde jag idag. Ur högtalarna kom en stämma som berättade att det skulle vara en konferens om hållbar konsumtion i Uppsala i helgen. Detta i skuggan av de stora herrarna och damernas möte i New York. Inslaget lät ungefär så här:
– Det håller inte längre att vi konsumerar som vi gör. Jordens resurser är för begränsade. Det måste till en ändring.
Journalisten undrade då givetvis vad det rent konkret skulle betyda för oss konsumenter. Fanns det några exempel på konsumtionsbeteenden som borde ändras?
Det fanns det. Exempelvis håller det inte att vi åker långt bort på våra semestrar. Flygtimmarna till solstränderna är inte en hållbar konsumtion. Istället bör vi satsa på nära upplevelser. Utflykter i vår näromgivning, hotellnätter på hemmaplan, åka på retreat och där ha intressanta samtal var också bra . Vi lyssnare fick också tips om att lägga våra pengar på ett teaterabonnemang istället för en enstaka resa långt bort. Nästa fråga var också väntad: Finns det några goda exempel som fungerar nu?
Visserligen pågick det försök men nej det fanns det inte.
Om vi antar att framtiden blir som denna stämma siade. Hur skulle detta då se ut i ett mediebranschperspektiv? Skulle tidningar som Allt om resor och Vagabond börja skriva om kortresor istället för våra långväga drömresmål? Priser för sökord som hör ihop med retreat och hållbar konsumtion skulle stiga medan priserna för solsemestrar skulle gå åt andra hållet. Skulle tidningar och tidskrifters upplagor gå upp när människorna inte ägnade sig så mycket åt att konsumera utan förbereder sig för helgens intressanta samtal på det närliggande retreatet.
Det kanske inte är helt genomtänkt att säga det men jag känner mig skeptisk till en sådan värld. För många tror jag att de dagar vi tillbringar i en främmande omgivning är de dagar vi längtar mest till. Jag läser gärna välskrivna reportage om fjärran resmål och hittar hotell via sökmotorerna på nätet. Visserligen bor jag gärna på hotell även i närheten av där jag bor men jag vill inte avstå från resor lite längre bort. Carpe diem, quam minimum credula postero kanske någon latinkunnig då anklagar mig för. Och visst det är lättare att leva i nuet än att se framåt.
Kanske kommer vi alla till en punkt när vi inte längre har något alternativ till hållbar konsumtion och måste ta fram ransoneringskuponger när vi ska boka resor. Qui vivra verra som man säger i fjärran länder.
– Det håller inte längre att vi konsumerar som vi gör. Jordens resurser är för begränsade. Det måste till en ändring.
Journalisten undrade då givetvis vad det rent konkret skulle betyda för oss konsumenter. Fanns det några exempel på konsumtionsbeteenden som borde ändras?
Det fanns det. Exempelvis håller det inte att vi åker långt bort på våra semestrar. Flygtimmarna till solstränderna är inte en hållbar konsumtion. Istället bör vi satsa på nära upplevelser. Utflykter i vår näromgivning, hotellnätter på hemmaplan, åka på retreat och där ha intressanta samtal var också bra . Vi lyssnare fick också tips om att lägga våra pengar på ett teaterabonnemang istället för en enstaka resa långt bort. Nästa fråga var också väntad: Finns det några goda exempel som fungerar nu?
Visserligen pågick det försök men nej det fanns det inte.
Om vi antar att framtiden blir som denna stämma siade. Hur skulle detta då se ut i ett mediebranschperspektiv? Skulle tidningar som Allt om resor och Vagabond börja skriva om kortresor istället för våra långväga drömresmål? Priser för sökord som hör ihop med retreat och hållbar konsumtion skulle stiga medan priserna för solsemestrar skulle gå åt andra hållet. Skulle tidningar och tidskrifters upplagor gå upp när människorna inte ägnade sig så mycket åt att konsumera utan förbereder sig för helgens intressanta samtal på det närliggande retreatet.
Det kanske inte är helt genomtänkt att säga det men jag känner mig skeptisk till en sådan värld. För många tror jag att de dagar vi tillbringar i en främmande omgivning är de dagar vi längtar mest till. Jag läser gärna välskrivna reportage om fjärran resmål och hittar hotell via sökmotorerna på nätet. Visserligen bor jag gärna på hotell även i närheten av där jag bor men jag vill inte avstå från resor lite längre bort. Carpe diem, quam minimum credula postero kanske någon latinkunnig då anklagar mig för. Och visst det är lättare att leva i nuet än att se framåt.
Kanske kommer vi alla till en punkt när vi inte längre har något alternativ till hållbar konsumtion och måste ta fram ransoneringskuponger när vi ska boka resor. Qui vivra verra som man säger i fjärran länder.
tisdag 22 september 2009
Dagstidningens framtid och historia den 30 september
Dagspressens framtid, ett minst sagt hett ämne kommer att debatteras på TS nästa frukostseminarium. Sigurd Glans, tidigare chefredaktör för Aftonbladet kommer i ett samtal med sin forna kollega från Aftonbladet Ken Olofsson att diskutera både sina mångåriga erfarenheter och vilken framtid de tror att dagspressen kommer gå till mötes.
Några rader om debattörerna:
Ken Olofsson har arbetat som samhälls- och sportjournalist på Aftonbladet. Han har varit redaktionschef på Femina och blev 1987 frilansare med huvudinriktning på television, författarskap och skrivande i tidningar och magasin. Ken är också regelbunden medarbetare i Sveriges Television. Ken har också utgivit ett flertal böcker och skriver alltjämt artiklar bland annat i Aftonbladet, Vi och Fokus.Dessutom skriver han regelbundet i TS-tidningen.
Sigurd Glans började på Aftonbladet på 50 – talet där han så småningom blev redaktionschef. Den rollen hade han i nära 20 år och blev en av tidningens legendariska tidningsmakare. Sigurd har även varit verksam i både radio- och TV-sammanhang, redaktör för Publicisttidningens årsbok, kolumnist i tidningen Vi, styrelseledamot i TT. Han har skrivit ett flertal böcker och 1993 tilldelades Sigurd Stora Journalistpriset. Han har också tidigare arbetat med TS-tidningen.
Angående tidningsdöden
Det lär med andra ord bli ett mycket intressant seminarium med två personer med lång erfarenhet från mediebranschen. Inför TS-frukostseminarium kan vi värma upp med detta klipp från ”The Daily Show”
Kanske går man lite hårt åt en redan ekonomiskt ansträngd dagspress (särskilt för oss som gillar både webben och den tryckta tidningen) men det får man väl bjuda på. Ett nytt argument för tryckt media jämfört med digitalt hittar man bland kommentarerna eller vad sägs om ”I like reading newspapers because I can’t afford a computer.”
Väl mött på ts-seminarium
Några rader om debattörerna:
Ken Olofsson har arbetat som samhälls- och sportjournalist på Aftonbladet. Han har varit redaktionschef på Femina och blev 1987 frilansare med huvudinriktning på television, författarskap och skrivande i tidningar och magasin. Ken är också regelbunden medarbetare i Sveriges Television. Ken har också utgivit ett flertal böcker och skriver alltjämt artiklar bland annat i Aftonbladet, Vi och Fokus.Dessutom skriver han regelbundet i TS-tidningen.
Sigurd Glans började på Aftonbladet på 50 – talet där han så småningom blev redaktionschef. Den rollen hade han i nära 20 år och blev en av tidningens legendariska tidningsmakare. Sigurd har även varit verksam i både radio- och TV-sammanhang, redaktör för Publicisttidningens årsbok, kolumnist i tidningen Vi, styrelseledamot i TT. Han har skrivit ett flertal böcker och 1993 tilldelades Sigurd Stora Journalistpriset. Han har också tidigare arbetat med TS-tidningen.
Angående tidningsdöden
Det lär med andra ord bli ett mycket intressant seminarium med två personer med lång erfarenhet från mediebranschen. Inför TS-frukostseminarium kan vi värma upp med detta klipp från ”The Daily Show”
| The Daily Show With Jon Stewart | Mon - Thurs 11p / 10c | |||
| End Times | ||||
| ||||
Kanske går man lite hårt åt en redan ekonomiskt ansträngd dagspress (särskilt för oss som gillar både webben och den tryckta tidningen) men det får man väl bjuda på. Ett nytt argument för tryckt media jämfört med digitalt hittar man bland kommentarerna eller vad sägs om ”I like reading newspapers because I can’t afford a computer.”
Väl mött på ts-seminarium
fredag 11 september 2009
Ökad transparens
Dagstidningarna har sedan länge haft de mest strikta reglerna. Orsaken till detta står nog att finna i att de tidigare skulle harmonisera till sista kommat med reglerna för presstödsupplagan. Den mest hämmande regeln för dagstidningarna har varit den regel som säger att exemplar vilka rabatteras mellan 25 % och 50 % och som distribueras under en längre period än sex månader räknas som friexemplar. Från TS sida har vi länge föreslagit att bland annat denna regel ska ändras. Även om vi är ett revisionsföretag har vi länge förespråkat att fler exemplar ska redovisas. Givetvis ska dessa redovisas i rätt kategori på TS intyget.
Det känns således rätt för oss på TS att tidningarna nu enades om ett sätt att redovisa dagspressen upplagesiffror på ett vis som både ger annonsörer ökad transparens och tidningarna ökade möjligheter att sälja tidningar på nya sätt. En lång process med många engagerade människor mynnade som de flesta berörda vet ut i ett beslut på TU:s styrelse häromdagen.
Transparensen ökar med detta beslut eftersom fler av de exemplar som distribueras och skapar räckvidd kommer att synas i TS redovisningen. Alla de på tidningarna som dagligen funderar på nya sätt att nå ut till presumtiva abonnenter behöver i och med införandet av TS Total inte längre fundera så mycket på om en kampanj kommer med i TS redovisningen. Allt som är betalt kommer med i TS total. Allt som är distribuerat i en månad betalt eller obetalt kommer med i TS Total. Riktigt enkelt.
Diskussioner om upplaga har det varit i många många år. Alltid finns det de som tycker att upplaga är ju ingenting att ha räckvidden räcker. Från TS sida har vi, inte helt oväntat, en motsatt åsikt. Vi anser att både räckvidd och upplaga bör vara självklara mått att redovisa gentemot annonsörerna. Det finns nämligen inget klockrent samband mellan utvecklingen av dessa båda mått. När dagstidningarna nu kommer att redovisa TS-total kommer fler exemplar att synas i redovisningen och därmed kommer den TS redovisade upplagan att kunna vara en ännu bättre parameter som delförklaring till eventuella svängningar i räckvidder.
Det känns således rätt för oss på TS att tidningarna nu enades om ett sätt att redovisa dagspressen upplagesiffror på ett vis som både ger annonsörer ökad transparens och tidningarna ökade möjligheter att sälja tidningar på nya sätt. En lång process med många engagerade människor mynnade som de flesta berörda vet ut i ett beslut på TU:s styrelse häromdagen.
Transparensen ökar med detta beslut eftersom fler av de exemplar som distribueras och skapar räckvidd kommer att synas i TS redovisningen. Alla de på tidningarna som dagligen funderar på nya sätt att nå ut till presumtiva abonnenter behöver i och med införandet av TS Total inte längre fundera så mycket på om en kampanj kommer med i TS redovisningen. Allt som är betalt kommer med i TS total. Allt som är distribuerat i en månad betalt eller obetalt kommer med i TS Total. Riktigt enkelt.
Diskussioner om upplaga har det varit i många många år. Alltid finns det de som tycker att upplaga är ju ingenting att ha räckvidden räcker. Från TS sida har vi, inte helt oväntat, en motsatt åsikt. Vi anser att både räckvidd och upplaga bör vara självklara mått att redovisa gentemot annonsörerna. Det finns nämligen inget klockrent samband mellan utvecklingen av dessa båda mått. När dagstidningarna nu kommer att redovisa TS-total kommer fler exemplar att synas i redovisningen och därmed kommer den TS redovisade upplagan att kunna vara en ännu bättre parameter som delförklaring till eventuella svängningar i räckvidder.
torsdag 27 augusti 2009
115 år senare
De flesta som har jobbat med tidningsupplaga på något sätt har kommit i kontakt med pärmarna som TS ger ut varje år. Dagspressens Detaljspridning och Svensk Annonstaxa med flera har genom åren varit omistliga hjälpmedel för många .
De 10 senaste åren har TS alltmer satsat på att utveckla TS-webbtjänst. Men att göra totala övergångar från tryckt till digitalt är alltid en avvägningsfråga, fungerande produkter som har funnits länge och som har haft trogna användare slutar man inte bara att ge ut utan att en värdig ersättare finns på plats. En ersättare som kan skapa ett mervärde för användaren. Det kan till och med ibland vara värt att trycka de där extra exen trots att det kan sluta i en viss förlustaffär. Men nu har tiden på något sätt hunnit ikapp oss och tiden är definitivt mogen för att sluta trycka pärmarna.
TS-webbtjänst ger också betydligt mer valuta för pengarna än vad pärmarna gett. Mervärdet för användarna finns definitivt där. Ett sådant mervärde är sökbarheten, självklart ökar sökbarheten i en digital produkt och TS-webbtjänst är inget undantag. Exempelvis kan man söka titlar efter utgivningsort, per kategori osv. Förutom att sökbarheten underlättas kan man också snabbt och enkelt göra exporter till excel för att göra egna bearbetningar. Vad finns då för uppgifter i denna fantastiska webbtjänst undrar du. Jo, exempelvis återfinns annonspriser, rabatter, utgivnings- och beordningsplaner, tekniska uppgifter och materialtider. En annan skillnad jämfört med pärmarna är att man i TS-webbtjänst hittar uppgifter om räckvidd och digitala medier samt flera användarvänliga planeringsverktyg. Dessutom har vi överskådliga kartor där man geografiskt kan jämföra exempelvis hushållstäckning hos olika tidningar.
Men låt oss ägna en tanke åt pärmarna innan vi slår ihop dom för sista gången. Mest känd har nog Svensk Annonstaxa varit som startades redan 1894, då utgiven av Annonsörsföreningen. 1947 gavs den ut av TU och de svenska auktoriserade annonsbyråerna gemensamt och 1951 började den ges ut i TS regi. Vi skriver med andra ord historia med den här förändringen. Och man kan konstatera att Sveriges äldsta TS-publikation därmed blev 115 år, inte illa!
De 10 senaste åren har TS alltmer satsat på att utveckla TS-webbtjänst. Men att göra totala övergångar från tryckt till digitalt är alltid en avvägningsfråga, fungerande produkter som har funnits länge och som har haft trogna användare slutar man inte bara att ge ut utan att en värdig ersättare finns på plats. En ersättare som kan skapa ett mervärde för användaren. Det kan till och med ibland vara värt att trycka de där extra exen trots att det kan sluta i en viss förlustaffär. Men nu har tiden på något sätt hunnit ikapp oss och tiden är definitivt mogen för att sluta trycka pärmarna.
TS-webbtjänst ger också betydligt mer valuta för pengarna än vad pärmarna gett. Mervärdet för användarna finns definitivt där. Ett sådant mervärde är sökbarheten, självklart ökar sökbarheten i en digital produkt och TS-webbtjänst är inget undantag. Exempelvis kan man söka titlar efter utgivningsort, per kategori osv. Förutom att sökbarheten underlättas kan man också snabbt och enkelt göra exporter till excel för att göra egna bearbetningar. Vad finns då för uppgifter i denna fantastiska webbtjänst undrar du. Jo, exempelvis återfinns annonspriser, rabatter, utgivnings- och beordningsplaner, tekniska uppgifter och materialtider. En annan skillnad jämfört med pärmarna är att man i TS-webbtjänst hittar uppgifter om räckvidd och digitala medier samt flera användarvänliga planeringsverktyg. Dessutom har vi överskådliga kartor där man geografiskt kan jämföra exempelvis hushållstäckning hos olika tidningar.
Men låt oss ägna en tanke åt pärmarna innan vi slår ihop dom för sista gången. Mest känd har nog Svensk Annonstaxa varit som startades redan 1894, då utgiven av Annonsörsföreningen. 1947 gavs den ut av TU och de svenska auktoriserade annonsbyråerna gemensamt och 1951 började den ges ut i TS regi. Vi skriver med andra ord historia med den här förändringen. Och man kan konstatera att Sveriges äldsta TS-publikation därmed blev 115 år, inte illa!
fredag 3 juli 2009
Status i hängmattan
United Minds har på uppdrag av den grafiska branschen genomfört en undersökning om folks inställning till papperstidningen. Uppmuntrande för pappret är att cirka 80 procent föredrar det tryckta ordet framför läsandet på bildskärm när de vill koncentrera sig och verkligen ta in det dom läser. Det är till frukost och på helgerna som dagstidningen mest kommer till sin rätt.
När jag surfar in på United Minds hemsida upptäcker jag en annan intressant undersökning som handlar om vad som ger status i samhället. I Indien är det dyra smycken, vackra barn och nya dyra bilar som gäller, i Finland är det händighet, i alla fall bland männen, men i Sverige har det de tre senaste åren varit allmänbildning som ger mest status. Om man i Indien är beredd att lägga dyra pengar på smycken så borde svensken vara beredd på att lägga inte alls lika mycket pengar på att öka sin allmänbildning. Detta talar naturligtvis för dagstidningen. Det gäller bara att hitta betalningsmodeller som fungerar vilket verkar vara lättare sagt än gjort. Inför semestern kan det i alla fall vara skönt att veta att man som svensk kan öka sin status tillsammans med dagstidningen i hängmattan. Snickra på sommarstugan, det kan dom göra i Finland. Trevlig sommar!
När jag surfar in på United Minds hemsida upptäcker jag en annan intressant undersökning som handlar om vad som ger status i samhället. I Indien är det dyra smycken, vackra barn och nya dyra bilar som gäller, i Finland är det händighet, i alla fall bland männen, men i Sverige har det de tre senaste åren varit allmänbildning som ger mest status. Om man i Indien är beredd att lägga dyra pengar på smycken så borde svensken vara beredd på att lägga inte alls lika mycket pengar på att öka sin allmänbildning. Detta talar naturligtvis för dagstidningen. Det gäller bara att hitta betalningsmodeller som fungerar vilket verkar vara lättare sagt än gjort. Inför semestern kan det i alla fall vara skönt att veta att man som svensk kan öka sin status tillsammans med dagstidningen i hängmattan. Snickra på sommarstugan, det kan dom göra i Finland. Trevlig sommar!
torsdag 11 juni 2009
IAB:s frukostseminarium 9 juni 2009
På IAB:s frukostseminarium den 9 juni fick vi bland annat lyssna till mycket intressanta föreläsningar om lanseringen av Jens Lapidus och Peter Bergtings serieroman ”Gängkrig 145”. Krister Karjalainen berättade också engarerat om hur Arla Foods jobbar framgångrikt med de digitala kanalerna.
Rufus Lidman och Charlotte Thür hintade också om den rapport som kommer att innehålla en ”Formatstandard för displayannonsering” som kommer lanseras innan Midsommar, bland annat kommer rapporten att innehålla intressant statistik om antalet annonsformat på svenska webbplatser. Statistik som är hämtad ur TS webbtjänst.
Mycket spännande blir också att se vem som gissar närmast när det gäller just antalet annonsformat i den tävling som Charlotte och Rufus utlyste på IAB:s frukostseminarium. Vinnaren kommer att publiceras på IAB:s hemsida.
Rufus Lidman och Charlotte Thür hintade också om den rapport som kommer att innehålla en ”Formatstandard för displayannonsering” som kommer lanseras innan Midsommar, bland annat kommer rapporten att innehålla intressant statistik om antalet annonsformat på svenska webbplatser. Statistik som är hämtad ur TS webbtjänst.
Mycket spännande blir också att se vem som gissar närmast när det gäller just antalet annonsformat i den tävling som Charlotte och Rufus utlyste på IAB:s frukostseminarium. Vinnaren kommer att publiceras på IAB:s hemsida.
torsdag 28 maj 2009
Sociala medier enligt Beata Wickbom
På TS fullsatta frukostseminarium med Beata Wickbom lärde jag mig inte bara en del om sociala medier utan även ett nytt ord; crowdsourcat föredrag. Vilket innebär att man samlar ihop andras erfarenheter, idéer och projekt och presenterar i ett föredrag. Vi är väl rätt många som ställt oss lite undrandes till hur man ska applicera det här med sociala medier i sin egen verksamhet. Ofta har man fått höra att det gäller att hänga med, visa att man är med på tåget, men sällan vart tåget är på väg, vart man köper biljett eller vilken vagn som passar bäst. Vi har intalats att bloggar, twitter, flickr osv är där man ska synas. Men inte alltid är det så lätt att förstå hur.
Det var därför skönt att, efter ha fått en god frukost serverad, också serveras exempel på exempel hur man kan använda sociala medier i sin kommunikation med marknaden och vikten av att interagera med kunderna via social medier. Beata pekade på två viktiga trender. Reklam nej tack! Och Kunder i trotsåldern. Aldrig har så många anslutit sig till Nix och satt upp reklam nej tack på dörren. Samtidigt så finns nu flera digitala plattformar för konsumenter att få ut sina budskap på om olika varumärkens förträfflighet eller brister, och dom används. Några exempel på hur sociala medier har använts som Beata tog upp var: Resdagboken Europeiska Försäkringar AB:s sajt där företaget agerar när diskussioner på forum handlar om försäkringar, Nike:s sajt där man kan hitta folk att spontanidrotta med, Scanias sajt för truckälskare, Saltå Kvarn-bloggen där besökaren får inblick i och kan vara med och påverka företagets verksamhet. På Beatas Twitter hittar du många bra tips och idéer kring social medier.
Bästa sättet att försöka förstå sociala medier, är jag nu övertygad om, är att studera hur andra har agerat. Ett crowdsourcat föredrag kändes därför som det rätta sättet att konkretisera hur social medier fungerar. Tack Beata för ett toppenföredrag och en bra start på dagen!
tisdag 26 maj 2009
Informationsbrist vad gäller mätning av digitala medier
Med över 200 reviderade sajter är England ett av de mest utbyggda länder vad gäller revision av digitala medier. ABC Electronic heter den systerorganisation till TS som reviderar engelska sajter. Vad ABC:e förutom själva revisionshantverk även är framstående på är att informera branschen om fakta kring webbplatsmätningar. Det är viktigt att man som annonsör har vissa kunskaper om hur exempelvis unika webbläsare mäts. Att man är medveten om att det är unika webbläsare och inte besökare som mäts är en sådan grundläggande kunskap. För att ytterligare komplicera saker och ting kan vilken mätleverantör en sajt anlitar påverka statistiken. Den tekniska plattform för webbplatsmätningar som mäter mest korrekt är cookiebaserade mätningar. Även denna mätteknik har sina brister som exempelvis att den enskilde surfaren kan välja att radera den cookie som skickats till dennes dator, vilket resulterar i ett överskattande av antal unika webbläsare. För att göra det ännu snårigare finns det dessutom olika typer av cookies.
Vår ambition på TS är att på ytterligare förse vår hemsida med information liknande den som finns på ABC:e för att man som annonsör ska veta hur man tolkar det beslutsunderlag som webbplatsmätningar utgör.
Vår ambition på TS är att på ytterligare förse vår hemsida med information liknande den som finns på ABC:e för att man som annonsör ska veta hur man tolkar det beslutsunderlag som webbplatsmätningar utgör.
fredag 8 maj 2009
Rapport från Stockholm Mediaweek
Har precis varit och lyssnat på semiarier om bland annat papperstidningen framtid. Anna Serner presenterade statistik över papperstidningsläsandet, vilket visade en konstant minskning de senaste åren med en något mer dramatisk minskning hos 80-talisterna än föregående generationer. Nu skulle för och emot stötas och blötas, precis som om man måste välja mellan de olika medierna. Alla var dock överrens om att nyhetsförmedling tryckt på papper har minskat och kommer att minska ytterligare och digitala medier öka. Sara Öhrvall från Bonnier framhöll också att tryckt media har sina fördelar precis som digitala medier har.
PM Nilsson från Newsmill framhöll exempelvis Facebook som en konkurrerande nyhetskanal. Där människor kan lägga upp kontaktnät som alla länkar till för dom relevanta fakta och nyheter inom ett begränsat område. Den typen av nyhetsdistribution sker direkt ifrån källan utan mellanled i form av en nyhetsredaktion. PM menar att ett sådant nätverk blir mer kvalitativt. Detta är en konkurrent till mediehusen att räkna med men frågan är hur den allmänna nyhetsrapporteringen kommer se ut i framtiden, den nyhetsrapportering som paketerar och gör exempelvis en forskarrapport begriplig och tillgänglig. Den nyhetsrapporteringen som svara på frågan som man ställer sig vid frukostbordet; undrar vad som har hänt idag…
Ganska befriande var det att höra Ola Lindholm klanka ner på dom som envisas med att kalla Internet för ett nytt media. Även om jag gör det själv ibland så är det ju ett riktigt ålderstecken, nästa steg är väl troligen att sluta räkna sina födelsedagar. Kanske ska vi också sluta kalla traditionella medier för traditionella eller ännu värre gammelmedier. Befriande var det också att höra Jesper Kärrbrink uppmaning att sluta stirra sig blind på distributionskanalerna. Många av torsdagens talare var också inne på att inte enbart ta ställning för en distributionsform istället bör man som mediehus se till helheten och vilka synergier som kan uppstå när man utnyttjar hela medielandskapet i sin marknadsföring. Vår slutsats är såklart att det är lika relevant att revidera digitala medier som tryckta medier.
Förhoppningen att vi alla skulle komma från Stockholm Media Week något klokare över hur kvalitativa nyhetsmedier finansiellt ska kunna klara sig i dagens medielandskap fick vi inget svar på. Trots att titeln på ett av seminarierna löd ”betala för att läsa tidningen? Skojaru? Troligtvis för att ingen riktigt vet ännu.
PM Nilsson från Newsmill framhöll exempelvis Facebook som en konkurrerande nyhetskanal. Där människor kan lägga upp kontaktnät som alla länkar till för dom relevanta fakta och nyheter inom ett begränsat område. Den typen av nyhetsdistribution sker direkt ifrån källan utan mellanled i form av en nyhetsredaktion. PM menar att ett sådant nätverk blir mer kvalitativt. Detta är en konkurrent till mediehusen att räkna med men frågan är hur den allmänna nyhetsrapporteringen kommer se ut i framtiden, den nyhetsrapportering som paketerar och gör exempelvis en forskarrapport begriplig och tillgänglig. Den nyhetsrapporteringen som svara på frågan som man ställer sig vid frukostbordet; undrar vad som har hänt idag…
Ganska befriande var det att höra Ola Lindholm klanka ner på dom som envisas med att kalla Internet för ett nytt media. Även om jag gör det själv ibland så är det ju ett riktigt ålderstecken, nästa steg är väl troligen att sluta räkna sina födelsedagar. Kanske ska vi också sluta kalla traditionella medier för traditionella eller ännu värre gammelmedier. Befriande var det också att höra Jesper Kärrbrink uppmaning att sluta stirra sig blind på distributionskanalerna. Många av torsdagens talare var också inne på att inte enbart ta ställning för en distributionsform istället bör man som mediehus se till helheten och vilka synergier som kan uppstå när man utnyttjar hela medielandskapet i sin marknadsföring. Vår slutsats är såklart att det är lika relevant att revidera digitala medier som tryckta medier.
Förhoppningen att vi alla skulle komma från Stockholm Media Week något klokare över hur kvalitativa nyhetsmedier finansiellt ska kunna klara sig i dagens medielandskap fick vi inget svar på. Trots att titeln på ett av seminarierna löd ”betala för att läsa tidningen? Skojaru? Troligtvis för att ingen riktigt vet ännu.
fredag 24 april 2009
Förväntningssamhället och sociala medier på stora annonsörsdagen
Stora annonsörspriset gick i år till Handelsprofessorn Michael Dahlén för sin forskning om förväntningssamhället och den nyligen utgivna boken Nextopia. Förväntningssamhället tycks genomsyra inte bara samhället i stort utan framförallt mediemarknaden. Vilket också tydligt märktes under Stora Annonsörsdagen. Alla frågar sig vad som blir nästa stora grej? Förväntningarna på nya sociala medier är stor men många känner nog en osäkerhet kring hur man ska kunna mäta effekterna av investeringar (ROI). Nu känns det som om forskning och utvärdering av effekterna av investeringar i nya medier behövs men frågan är om vi har tid med det när vi spanar efter nästa stora trend. Själv har jag stora förväntningar på TS-frukostseminarium den 28 maj, då kommer Beata Wickbom och berättar mer om det senaste inom digital kommunikation.
Längre blogginlägg än så här blir det inte denna gång. Det börjar kännas lite förlegat med sociala medier… eller…
Längre blogginlägg än så här blir det inte denna gång. Det börjar kännas lite förlegat med sociala medier… eller…
onsdag 15 april 2009
Totalmått för webben och upplagan
Med sviktande upplagor och vikande annonsförsäljning blir det allt viktigare för mediehus och andra att kunna presentera en samlad bild av sina publiceringskanaler. Även om man tappat både upplaga och läsare på den tryckta tidningen kan en ökning för webbplatsen betyda att man faktiskt når fler totalt sätt. På TS-kanalintyg samlar vi den informationen på ett och samma ställe.
I USA har man gått ett steg längre och lägger ihop unika webbläsare och upplagesiffror i något som kan jämföras med TS-kanalintyg. Det är ABC i USA som har valt att publicera en hopslagning av de två måtten. Det kan tyckas vanskligt att lägga ihop de olika måtten eftersom de mäter två, till viss del, olika saker. Samtidigt kan man argumentera för att det kan vara relevant om man informerar på ett tydligt sätt om svagheterna i måttet och eftersom vikten av att kunna ge en totalbild är så stor. En sådan svaghet är att om man slår ihop unika webbläsare och upplagan så får man per automatik en dubbeltäckning. ABC skriver att man får ta detta i beaktning när man tittar på siffrorna. Summan av de två måtten kallar ABC Total Contacts.
ABC bildades 1914 som det första företaget i världen för att genomföra tredjepartsrevisioner och publicera mediefakta. TS bildades 28 år senare (1942) men är ändå ett av världens äldsta medierevisionsföretag. Audit Bureau of Circulations (ABC) är en organisation vilken i likhet med TS är så kallad founding member av den internationella sammanslutningen av medierevisionsföretag, IFABC.
I USA har man gått ett steg längre och lägger ihop unika webbläsare och upplagesiffror i något som kan jämföras med TS-kanalintyg. Det är ABC i USA som har valt att publicera en hopslagning av de två måtten. Det kan tyckas vanskligt att lägga ihop de olika måtten eftersom de mäter två, till viss del, olika saker. Samtidigt kan man argumentera för att det kan vara relevant om man informerar på ett tydligt sätt om svagheterna i måttet och eftersom vikten av att kunna ge en totalbild är så stor. En sådan svaghet är att om man slår ihop unika webbläsare och upplagan så får man per automatik en dubbeltäckning. ABC skriver att man får ta detta i beaktning när man tittar på siffrorna. Summan av de två måtten kallar ABC Total Contacts.
ABC bildades 1914 som det första företaget i världen för att genomföra tredjepartsrevisioner och publicera mediefakta. TS bildades 28 år senare (1942) men är ändå ett av världens äldsta medierevisionsföretag. Audit Bureau of Circulations (ABC) är en organisation vilken i likhet med TS är så kallad founding member av den internationella sammanslutningen av medierevisionsföretag, IFABC.
tisdag 31 mars 2009
Näthandel över gränserna i sin linda
Egentligen borde väl handeln över gränserna på Internet vara något som växer men förvånande nog så har den gränsöverskridande handeln inom EU stått stilla mellan 2006 och 2008 (7 procent).
Vi nordbor är i alla fall de som shoppar mest online. Bland Internetanvändarna har 91 procent av nordborna shoppat någon gång under det senaste året. I Frankrike, Storbritannien och Tyskland är motsvarande siffra runt 50 procent, enligt Konsument Europa. I en rapport från EU så pekar man på att de viktigaste hindren för handel över gränserna bland annat är kulturella, språkliga och förtroendemässiga. Fortfarande är det många som inte vågar handla från okända sajter.
Linda Hedström, omvärldsanalytiker på Svensk Handel, säger i en artikel till Computer Sweden att det finns en verkligt stor potential att växa utanför Sveriges gränser för företag med e-handel, men det gäller att hitta nya kanaler att marknadsföra sig i. Bloggar är en sådan kanal som blir allt viktigare för att i framtiden nå kunder utanför sitt lands gränser.
Vi nordbor är i alla fall de som shoppar mest online. Bland Internetanvändarna har 91 procent av nordborna shoppat någon gång under det senaste året. I Frankrike, Storbritannien och Tyskland är motsvarande siffra runt 50 procent, enligt Konsument Europa. I en rapport från EU så pekar man på att de viktigaste hindren för handel över gränserna bland annat är kulturella, språkliga och förtroendemässiga. Fortfarande är det många som inte vågar handla från okända sajter.
Linda Hedström, omvärldsanalytiker på Svensk Handel, säger i en artikel till Computer Sweden att det finns en verkligt stor potential att växa utanför Sveriges gränser för företag med e-handel, men det gäller att hitta nya kanaler att marknadsföra sig i. Bloggar är en sådan kanal som blir allt viktigare för att i framtiden nå kunder utanför sitt lands gränser.
måndag 23 mars 2009
Mediegiganter lobbar för högre placeringar hos Google
Det pågår en ständig diskussion om relevansen i sökträffarna hos sökmotorerna. I USA har de större medieföretagen börjat organisera sig för att, om möjligt, kunna påverka Google i deras favör. På Adage.com kan vi läsa att Martin Nisenholtz på New York Times Co. vill lyfta frågan. Han hänvisar bland annat till att vid en sökning i Google på ”Gaza” så levererar Google länkar till ett gammalt BBC-reportage, till wikipedia och till en antisemitisk YouTube video långt innan aktuella reportage av the Times.
Utgivare i USA ska ha ett möte med Google's Publishers Advisory Council den 30 april. Adage.com skriver att syftet med mötet delvis är att de vill ha en större insikt i ”Googles black box”. En talesperson säger att man inte vill skaffa sig ett orättmätigt övertag över icke professionella bloggare utan man vill att den som gjort research och skrivit den ursprungliga texten också ska få en viss fördel hos Google. "It really just says that the original source, and the source with real access, should somehow be recognized as the most important in the delivery of results" säger talespersonen. Utgivarna menar att alltför hög vikt läggs vid länkar, bland annat till och från bloggar.
Självklart håller inte alla med de etablerade aktörerna. Vad som är en relevant träff för en person kan vara en irrelevant träff för någon annan. En del utgivare har också enligt artikeln en mer pragmatisk syn på vad som går att göra, och menar att det är upp till var och en att sökoptimera sin sajt.
Fortsättning lär följa...
Utgivare i USA ska ha ett möte med Google's Publishers Advisory Council den 30 april. Adage.com skriver att syftet med mötet delvis är att de vill ha en större insikt i ”Googles black box”. En talesperson säger att man inte vill skaffa sig ett orättmätigt övertag över icke professionella bloggare utan man vill att den som gjort research och skrivit den ursprungliga texten också ska få en viss fördel hos Google. "It really just says that the original source, and the source with real access, should somehow be recognized as the most important in the delivery of results" säger talespersonen. Utgivarna menar att alltför hög vikt läggs vid länkar, bland annat till och från bloggar.
Självklart håller inte alla med de etablerade aktörerna. Vad som är en relevant träff för en person kan vara en irrelevant träff för någon annan. En del utgivare har också enligt artikeln en mer pragmatisk syn på vad som går att göra, och menar att det är upp till var och en att sökoptimera sin sajt.
Fortsättning lär följa...
torsdag 19 mars 2009
Äldre tar för sig på nätet
Internet är inte längre till endast för unga. Enligt en undersökning från Pew Internet and American Life Project är ökningen av Internet-användning absolut störst i åldersgruppen 70+ i USA. I åldrarna 70 till 74 år ökade Internetanvändandet från 26 till 45 procent och för de över 74 år ökade användandet från 17 till 27 procent mellan 2005 och 2008. De äldre är fortfarande underrepresenterade i förhållande till deras andel av befolkningen men gapet minskar.
I Sverige ser det i princip likadant ut. Enligt Nordicoms Mediebarometer har den tid ålderspensionärerna i Sverige lägger på nätet nästan dubblats de senaste åren. Det är fortfarande stor skillnad mellan yngre och äldre men skillnaderna minskar.
HI räknar med att runt 120 000 personer inte kan läsa den tryckta dagstidningen på grund av synnedsättning, de flesta av dessa är äldre. För dessa skulle nätet kunna vara en möjlighet. Många sajter ligger dock efter vad gäller tillgängligheten och saknar helt anpassningsmöjligheter. Att kunna välja större text är en viktig funktion, annonsutbud en annan del man bör tänka över eller varför inte göra som unt.se och lägga in en talsyntes så att man kan lyssna på artiklar. Hursomhelst gäller det nu att inte missa denna köpstarka målgrupp som har börjat ta till sig en allt större del den digitala kakan.
I Sverige ser det i princip likadant ut. Enligt Nordicoms Mediebarometer har den tid ålderspensionärerna i Sverige lägger på nätet nästan dubblats de senaste åren. Det är fortfarande stor skillnad mellan yngre och äldre men skillnaderna minskar.
HI räknar med att runt 120 000 personer inte kan läsa den tryckta dagstidningen på grund av synnedsättning, de flesta av dessa är äldre. För dessa skulle nätet kunna vara en möjlighet. Många sajter ligger dock efter vad gäller tillgängligheten och saknar helt anpassningsmöjligheter. Att kunna välja större text är en viktig funktion, annonsutbud en annan del man bör tänka över eller varför inte göra som unt.se och lägga in en talsyntes så att man kan lyssna på artiklar. Hursomhelst gäller det nu att inte missa denna köpstarka målgrupp som har börjat ta till sig en allt större del den digitala kakan.
tisdag 17 mars 2009
Mediakortet - en pusselbit i livspusslet
Har ni samma känsla som jag. Allt bara går på snabbare och snabbare och man har svårare och svårare att få tiden att räcka till. Hur många gånger ordet "livspusslet" förekommer i livstilsmagasinen har jag inte räknat på, men när man känner sig stressad och har svårt att få vardagen att gå ihop är det bra med enkelt, snabbt och överskådligt beslutsunderlag.
Detta är något vi på TS har tagit avstamp i när vi har tagit fram mediekortet. Mediakortet är en digital produkt som samlar fakta om en medietitel på ett och samma ställe. Bara ett klick bort har du de mest grundläggande uppgifterna för respektive titel. Totalt finns 250 titlar med fakta från ORVESTO, Sifo Reklammätningar och TS egna databas. Mediakortet lanseras idag och är vårt bidrag till alla stressade och livspusslande annonsörer.
Detta är något vi på TS har tagit avstamp i när vi har tagit fram mediekortet. Mediakortet är en digital produkt som samlar fakta om en medietitel på ett och samma ställe. Bara ett klick bort har du de mest grundläggande uppgifterna för respektive titel. Totalt finns 250 titlar med fakta från ORVESTO, Sifo Reklammätningar och TS egna databas. Mediakortet lanseras idag och är vårt bidrag till alla stressade och livspusslande annonsörer.
torsdag 12 mars 2009
Publicitet kring felaktig webbstatistik
På senare tid har vi kunnat märka en ökad mängd skriverier kring felaktig webbplatsstatistik. Nu senast rapporterar Dagens Media om Bloggportalen Glife. Hela 70 procent av den redovisade statistiken uppges vara felaktig.
Tidigare har Computer Sweden skrivit om att ”Flera annonsbärande svenska webbsajter har ertappats med manipulerade trafiksiffror”.
DN har också rapporterat om hur fotbollsförbundet i Norge lurades på drygt 20 miljoner kronor.
På TS ser vi ett fortsatt behov av revision av digitala medier.
Tidigare har Computer Sweden skrivit om att ”Flera annonsbärande svenska webbsajter har ertappats med manipulerade trafiksiffror”.
DN har också rapporterat om hur fotbollsförbundet i Norge lurades på drygt 20 miljoner kronor.
På TS ser vi ett fortsatt behov av revision av digitala medier.
tisdag 10 mars 2009
Stor mångfald bland formaten för annonsering på Internet.
Kreativiteten är som bekant stor på nätet och detta gäller inte allra minst för antalet olika annonsformat. TS har samlat in uppgifter om annonsformat från runt 200 sajter. Det finns fler olika format än vad det finns sajter. För de 200 sajterna fick vi ihop hela 276 olika format. I många fall handlar det om skillnader i pixelstorlek på en eller ett par pixlar. Antalet namn finns det i det närmaste en oändlig variation av (om man räknar in alla variationer av samma namn som exempelvis Trippelwide 1, trippelwide 2 osv så finns det runt 680 olika namn). Vanligaste namnen är naturligtvis Panorama och Banner. Dyker man lite djupare i listan kan man hitta lite mer ovanligare namn som exempelvis Splash, Sticky, Vinkelhake och Fiskpinne.
IAB har tagit fram en standardlista för formaten och beskriver syftet med att använda standards på sin webbsida: ”These voluntary guidelines provide a framework for advertising inventory and web page design. The goal is to reduce and simplify the amount of work for agencies that may be faced with having to create several assets of a similar size for different publishers, e.g. 300x95, 300x100, 300x105 pixels”.
Om fler sajter använde sig av samma format skulle troligtvis annonsproduktionen kunna effektiviseras.
IAB har tagit fram en standardlista för formaten och beskriver syftet med att använda standards på sin webbsida: ”These voluntary guidelines provide a framework for advertising inventory and web page design. The goal is to reduce and simplify the amount of work for agencies that may be faced with having to create several assets of a similar size for different publishers, e.g. 300x95, 300x100, 300x105 pixels”.
Om fler sajter använde sig av samma format skulle troligtvis annonsproduktionen kunna effektiviseras.
onsdag 4 mars 2009
Frukostseminarium 2009-03-04
Precis hemkommen (eller jobbkommen) efter att ha varit på TS frukostseminarium på Grodan i Stockholm. Drygt 100 personer hade kommit för att höra Richard Wahlund från Handelshögskolan prata om hur människor och medier reagerar i kristider utifrån prospektteori. Tvärvetenskap har verkligen vuxit och verkar ha blivit en accepterad del på Universitet och Högskolor. Vilket är kul. När jag läste ekonomi på Universitetet för nästan 10 år sen infann sig ofta en känsla av att; vänta nu, den rationella människan (som så mycket av ekonomisk teori bygger på) är inte hon en lite alltför förenklad bild av hur vi fungerar. Richard Wahlund visade hur ekonomi och psykologi samspelar på ett spännande sätt.
Förlustaversion gör att vi reagerar starkare på förluster än på vinster. Detta är något som återspeglas av media. Richard Wahlund hade räknat antalet negativa ord i medier den senaste tiden och visade hur medier frossar i ord som varsel, krasch och kris. Negativa händelser säljer eftersom vår reaktion på dessa är så mycket starkare! Hur mycket som media påverkar den ekonomiska utvecklingen fick vi inget svar på eller vad som är orsak och verkan. Men i tider av kris slår förlustaversion till; vi försöker undvika förluster, vi söker inte nya jobb och vi gör mindre investeringar. Ett sätt att ändå våga investera i osäkra tider är att använda sig av säkra beslutsunderlag. I dessa tider anser givetvis vi på TS att TS-reviderade uppgifter blir ännu viktigare.
Professor Wahlund visade också att upplageutvecklingen för storstadstidningar följer ett stabilt mönster. Kristiden verkar inte ha påverkat fjolårets utfall i någon större omfattning. Tidningen är relativt billig och är något man unnar sig om man verkligen vill ha den.
Förlustaversion gör att vi reagerar starkare på förluster än på vinster. Detta är något som återspeglas av media. Richard Wahlund hade räknat antalet negativa ord i medier den senaste tiden och visade hur medier frossar i ord som varsel, krasch och kris. Negativa händelser säljer eftersom vår reaktion på dessa är så mycket starkare! Hur mycket som media påverkar den ekonomiska utvecklingen fick vi inget svar på eller vad som är orsak och verkan. Men i tider av kris slår förlustaversion till; vi försöker undvika förluster, vi söker inte nya jobb och vi gör mindre investeringar. Ett sätt att ändå våga investera i osäkra tider är att använda sig av säkra beslutsunderlag. I dessa tider anser givetvis vi på TS att TS-reviderade uppgifter blir ännu viktigare.
Professor Wahlund visade också att upplageutvecklingen för storstadstidningar följer ett stabilt mönster. Kristiden verkar inte ha påverkat fjolårets utfall i någon större omfattning. Tidningen är relativt billig och är något man unnar sig om man verkligen vill ha den.
måndag 2 mars 2009
Allt rasar, eller?
Bostadspriserna, räntorna, finansmarknaden, och upplagorna rasar. Nåja, allt kanske inte är så deppigt som det verkar om man bara läser rubrikerna. Ingela Wadbring satte några av de mest dystra upplagesiffrorna i perspektiv när hon visade upplagan i ett lite längre perspektiv i sitt föredrag på TS-dagen. Minskningen ska nog snarare karaktäriseras som en långsam nedgång än ett ras. Den tryckta upplagans minskning vägs dessutom upp i många fall av jätteökningar på nätet. Men i vår kvartalsrapportsekonomi tappar man lätt perspektiven.
I TS-webbtjänst finns alltid möjligheten att lätt plocka fram tidsserier. Att sätta utvecklingen i ett tidsperspektiv är alltid nyttigt och i vår webbtjänst finns alla möjligheter.
Vi har också den senaste veckan kunnat läsa om att Sverige blivit utan pris i Best of Newspaper Award. Tidigare år har exempelvis UNT, DN och SvD vunnit priser. Sverige kammande dock hem hela 33 Awards of Excellence. Det får väl ändå anses vara rätt bra.
Det är naturligtvis upp till var och en att definiera vad som kan anses vara ett ras. Som svar till kommentaren nedan har jag klistrat in 2 diagram från ts-webbtjänst av våra två största kvällstidningar. Visst ser vi en nedgång av upplagan som fortgått de senaste åren men om det är ett ras känner jag mig tveksam till.
I TS-webbtjänst finns alltid möjligheten att lätt plocka fram tidsserier. Att sätta utvecklingen i ett tidsperspektiv är alltid nyttigt och i vår webbtjänst finns alla möjligheter.
Vi har också den senaste veckan kunnat läsa om att Sverige blivit utan pris i Best of Newspaper Award. Tidigare år har exempelvis UNT, DN och SvD vunnit priser. Sverige kammande dock hem hela 33 Awards of Excellence. Det får väl ändå anses vara rätt bra.
Det är naturligtvis upp till var och en att definiera vad som kan anses vara ett ras. Som svar till kommentaren nedan har jag klistrat in 2 diagram från ts-webbtjänst av våra två största kvällstidningar. Visst ser vi en nedgång av upplagan som fortgått de senaste åren men om det är ett ras känner jag mig tveksam till.
fredag 20 februari 2009
Upplagan 2008
Längtan efter publiceringsdatumet har detta år varit kortare än vanligt. Årets upplagepublicering sker återigen tidigare än någonsin förut. Flitens lampa har lyst extra länge på Vasagatan 11 om kvällarna i början på detta år. Denna gång hade nog många upplagechefer helst sett att vi tagit samma upplagesiffror som för ett år sedan och publicerat dem som nya.
Det finns alltid glädjeämnen att hitta när TS publicerar en närmast ofattbar mängd reviderade siffror. En del tidningar lyckas styra sin upplaga uppåt även i dessa bistra tider.
Även om upplageutvecklingen för de allra flesta är bister så tror vi på TS självfallet på papperstidningens framtid. Papperstidningen kombinerat med de annonsmöjligheter den digitala tekniken erbjuder är ett starkt erbjudande. Dessa kombinationer av olika medietyper väljer allt fler mediehus att redovisa på det vi kallar Kanalintyg.
Varför inte anmäla även ert mediehus till TS Kanalintyg. Gör det så får alla koll på er senaste TS-upplaga, era räckviddssiffror och era exakta trafiksiffror för förra veckan. Kanalintyget uppdateras varje vecka.
Samma siffror används av alla inom mediehuset vilket är viktigt för att undvika att rena felaktigheter sipprar ut till marknaden. Lätt åtkomliga och korrekta fakta är ett starkt konkurrensmedel om de lokala annonspengarna. Kanalintyget hjälper säljarna att bli mer proffsiga och gör att de alltid har färsk och trovärdig tredjepartsinformation till hands.
/Magnus Paulsson, VD
Det finns alltid glädjeämnen att hitta när TS publicerar en närmast ofattbar mängd reviderade siffror. En del tidningar lyckas styra sin upplaga uppåt även i dessa bistra tider.
Även om upplageutvecklingen för de allra flesta är bister så tror vi på TS självfallet på papperstidningens framtid. Papperstidningen kombinerat med de annonsmöjligheter den digitala tekniken erbjuder är ett starkt erbjudande. Dessa kombinationer av olika medietyper väljer allt fler mediehus att redovisa på det vi kallar Kanalintyg.
Varför inte anmäla även ert mediehus till TS Kanalintyg. Gör det så får alla koll på er senaste TS-upplaga, era räckviddssiffror och era exakta trafiksiffror för förra veckan. Kanalintyget uppdateras varje vecka.
Samma siffror används av alla inom mediehuset vilket är viktigt för att undvika att rena felaktigheter sipprar ut till marknaden. Lätt åtkomliga och korrekta fakta är ett starkt konkurrensmedel om de lokala annonspengarna. Kanalintyget hjälper säljarna att bli mer proffsiga och gör att de alltid har färsk och trovärdig tredjepartsinformation till hands.
/Magnus Paulsson, VD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)